Stadsdirektörerna överens: Mycket i EU påverkar kommunerna direkt
Det som väntas engagera väljare - miljö och politisk makt - intresserar också beslutsfattare. Vart är Europeiska unionen på väg och med vilka krafter? Foto: EU, bildbehandling Kommuntorget.
Vi ställde tre frågor inför EU-valet till kommuner i Svenskfinland. Plastkorkar i all ära, men det som önskas mest är en snabb och konsekvent grön omställning som prioriterar de stora ödesfrågorna.
Det här frågade vi: 1) Hur stor betydelse har EU-valet för din kommun? 2) Vilken är betydelsen? 3) Hur ser sista minuten förberedelserna ut hos er?
VASA Stadsdirektör Tomas Häyry:
1. Det har en stor betydelse. En avsevärd del av EU-regleringen påverkar kommunerna direkt. I och med att vi i Vasa är ett säte för industriteknologi och nu driver en grön omställning drabbas vi ifall aktiva gröna åtgärder uteblir och en anti-klimatrörelse vinner mark. För tillfället ser inte den europeiska industripolitiken bra ut i förhållande till USA och Kina och här behövs stora åtgärder snabbt. Vi får därför hoppas att EU inte koncentrerar sig på småsaker såsom plastkorksdirektiven utan satsar på de stora ärendena.
2. Både det man gör och inte gör spelar en stor roll i Europa, även på lokal nivå. För det första så är biodiversiteten en av de stora frågorna som påverkar både städer och kommuner. För det andra söker vi som universitetsstad mycket forsknings- och utvecklingsanslag exempelvis via Horizon (red.anm. på svenska “Horisont Europa”, EU:s ramprogram för forskning och innovation för perioden 2021–2027). För det tredje har vi i Vasa stora industriinvesteringar inom den gröna sektorn och den regleras ganska kraftigt av EU. Här hoppas vi, som många andra, att processerna för miljötillstånd snabbt blir smidigare. USA har ju 2022 infört sin IRA (red.anm. Inflation Reduction Act, gör att kostnaden för att producera fossilfri el, vätgas och elektrobränslen i USA faller kraftigt). IRA har gjort att många stora investeringar redan har gått till USA. Och så hoppas vi att kommissionen fattar beslut om enhetliga statsstödskriterier för hela Europa för just nu ligger små länder som Finland illa till när Frankrike och Tyskland ger över 70 procent av statsstöden i Europa.
3. Valförberedelserna ser helt normala ut. Vi har haft så många val på sistone att våra tjänsteinnehavare är ganska vana med val redan – denna gång har vi 58 176 valberättigade och 20 röstningsställen under den egentliga valdagen. Det är de normala kungörelserna och annonserna om valdatum och -platser och när förhandsröstningen pågår. Valnämnderna och -funktionärerna är tillsatta, lite byten brukar det bli i sista minuten. Jag lyfter gärna fram att vi igen kör med de omtyckta drive-in valbåsen. Dem har vi redan testat i president- och riksdagsvalet och de var behändiga och populära. Vi har inte satsat desto mer på stor synlighet för EU-valet för att höja valdeltagandet.
Raseborgs stadsdirektör Petra Theman. Bild: Kjell Svenskberg, Raseborgs stad.
RASEBORG Stadsdirektör Petra Theman:
1. Det är av stor betydelse för en kommun vilka beslut, direktiv och lagar som kommer från EU och därmed är det av stor betydelse vem som sitter i EU parlamentet och vilka grupperingar som är störst.
2. De första konkreta sakerna jag tänker på är den gröna omställningen, hållbarhetsfrågor och återställning av natur, som är otroligt viktiga. Men jag tänker även ur den synvinkeln att de finska särdragen bör beaktas. Det här är viktigt i synnerhet för att man mer och mer verkar vilja stifta bindande lagar som gäller även på stadsnivå och som baserar sig på areal. Då är det viktigt att man förstår att en stad i Finland kan bestå av mycket skog och vattenområden. Arealfrågan ser alltså ganska annorlunda ut hos oss jämfört med det kontinentala Europa, utan att tala om att man ska förstå saker som exempelvis kommunernas självstyrelse eller olikheter i markanvändningslagar. Sedan tänker jag till exempel på invandringsrelaterade frågor som borde vara viktiga för alla Finlands kommuner i dagens läge, på olika projekt och stöd till lokalsamhället samt på olika lagar gällande företag, konkurrens, upphandlingar osv. Och visst bör man som stadsdirektör i Finlands största stad med svenskspråkig majoritet fundera på hur det skulle se ut om man i EU parlamentet inte förstod sig på minoriteter.
3. Det är bråda tider. Det är verkligen få som förstår sig på hur viktiga kommunerna är som ett verktyg för att demokratiska system ska upprätthållas. Arbetsfördelningen i sig handlar ju ändå om att partierna och politikerna tillsammans med medier gör valet intressant, och staden ska möjliggöra att man förhållandevis lätt ska ha möjlighet att rösta, d.v.s. ha mångsidiga möjligheter till det som tar i beaktande människors behov i olika åldrar och i en till ytan stor stad. Vi har lika många vallokaler i Raseborg för våra just nu 24 081 röstberättigade som i presidentvalet: 13 på valdagen, 5 under förhandsröstningen, 1 dag i garnisonen i Dragsvik som ju gynnar hela Svenskfinland, 1 valbuss med tre dagars turné samt hemmaröstning och anstaltsröstning på 25 serviceboenden och andra ställen. Vi informerar på stadens webbsida, via stadens sociala medier (FB är den viktigaste) och i tidningarna Västra Nyland och Etelä-Uusimaa. Vi har utsett elva ställen i staden där partierna får placera sina valaffischer. Förberedelserna går planenligt och skolningar har förstås redan hållits – även mitt arbetsrum förvandlades till en vallokal!
GRANKULLA Stadsdirektör Christoffer Masar:
1. Ett fungerande och konkurrenskraftigt Europa har på sikt en oerhört stor betydelse för hur också finska kommuner klarar sig. EU och EU-valets direkta betydelse är inte så jättestor för Grankulla, förutom då själva organiserandet av valet i sig, men de indirekta effekterna är jättestora för t.ex. nationella lagstiftningen och den vägen indirekt för Grankulla. Precis som för alla andra kommuner.
2. Det nya EU-parlamentets sammansättning kommer kraftigt att påverka den nya EU-kommissionens prioriteter, dessa två kommer i sin tur att ha stor påverkan på bl.a. miljömålsättningar, migrationspolitik och en stor del av nationella lagstiftningen samt för möjligheterna för kommuner att få EU finansiering till viktiga projekt on investeringar. Det överlägset viktigaste projektet ur finanseringssynvinkel är stadsbanan, där vi och våra partners (Esbo och Väylä) hoppas få en tiotals miljoners pott i finansiering av EU. Beslutet fattas antagligen redan i sommar, så det påverkas inte av valet. I övrigt så är vi tillsammans med våra kumpaner vid huvudstadsregionen med i olika gröna omställnings- och kolneutralitetsprojekt.
3. Antalet röstberättigade i EU-valet 2024 är 8 345 (7 882 i föregående EU-val 2019). Vi har ett erfaret och väloljat maskineri för val och förberedelserna har framskridit väl. Största utmaningarna ligger främst i att valets nyckelpersoner sköter valet vid sidan av sina egentliga uppgifter, som kan vara ganska krävande. Under förhandsröstningen har vi endast en vallokal, Grankulla stadshus. Där brukar det vara livligt alla dagar, inklusive under veckoslutet. Populära tidpunkter att rösta är första dagens första timmar och sista dagens sista timmar samt söndag eftermiddag. I de senaste valen har ungefär 1/3 av dem som röstat i stadshuset varit från Esbo. Grankulla har tre röstningsområden och på valdagen har de en gemensam vallokal, Mäntymäen koulu. Röstningen sker på olika ställen i byggnaden beroende på till vilket röstningsområde väljaren hör. Intresset för val brukar lyckligtvis vara högt i Grani, men nog har vi förstås info på webbsidan och lite somepuffning. I EU-valet 2019 var valdeltagandet 63,6 procent (eller 70 procent om endast finländare bosatta i Finland beaktas), vilket var det klart högsta valdeltagandet bland alla kommuner.
BORGÅ T.f. stadsdirektör Fredrick von Schoultz:
1. EU har en stor betydelse för klimatpolitiken och den gröna omställningen. Det är av stor vikt att det förs en konsekvent klimatpolitik, både på EU- och nationell nivå, samt att den gröna omställningens potential för företagen i Europa utnyttjas fullt ut.
2. Borgå har lyft klimatåtgärderna och utnyttjandet av den gröna omställningen för våra företag högt på stadens strategiska agenda. Företagen i Sköldvik i Borgå (bl.a. Neste och Borealis) har meddelat om en stark vilja att förvandla verksamheten från fossilt baserad till cirkulär- och biobaserad under de kommande åren. Det här innebär investeringar i miljardklass. För att dessa investeringar skall kunna genomföras krävs en förutsägbar framtid och en verksamhetsmiljö som den europeiska miljöpolitiken satsar på och EU-direktiv som förverkligar den. En konsekvent miljöpolitik är en vettig industripolitik.
Förstås behövs nationell lagstiftning som implementerar EU-direktiven nationellt. Därför är det också viktigt vilka som representerar Finland i EU.
3. EU-valet förbereds väl för våra 41 231 röstberättigade, precis som alla val, för att möjliggöra en smidig röstning i staden. Vi har tolv röstningsområden med 12 vallokaler på valdagen och sju förhandsröstningsställen, eller egentligen åtta för bokbussen åker omkring som en mobil vallokal!
MARIEHAMN Stadsfullmäktiges ordförande Johan Ehn:
1. Europaparlamentsvalet är överlag ett viktigt val då många beslut på övergripande nivå har stor inverkan, såväl direkt som indirekt, på både staden Mariehamn som organisation som dess medborgare.
2. Exempel på områden som har direkt påverkan på kommunen kan nämnas direktiv och andra bestämmelser om miljöskydd, hållbar utveckling, och skydd av känsliga personuppgifter. Ur kommunens synvinkel är det viktigt att de valda parlamentarikerna har god insyn i hur eventuella beslut kan komma att påverka kommunernas verksamhet och att man också skapar system och program som stöttar kommuner och andra aktörer att kunna implementera direktiv och beslut på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
3. Från stadens sida görs inga direkta sista minuten förberedelser, annat än att vi precis som andra kommuner ser till att valet kan genomföras praktiskt på bästa möjliga sätt.
BRÄNDÖ Kommundirektör Egil Mattsson:
1. EU-lagstiftningen påverkar kommunerna direkt och därför har valet helt klart en stor betydelse för Brändö. Allt som har med skärgården och Östersjön att göra är relevant för oss.
2. Särskilt berörs våra näringsgrenar av vatten-, fiske- och fiskodlingslagstiftning som reglerar verksamheten för kommunens största företag Brändö Lax. Brändö Lax är vår största arbetsgivare under högsäsong inför jul och nyår, och anställer då kring 50 personer. Fiskodlingsbolaget är förstås beroende av goda vattenområden och lagstiftning som försvårar verksamheten för bolaget får direkta samhällsekonomiska följder hos oss. Likaså har lagstiftning som reglerar turismen följder för den säsongsbetonade inkvarteringen, alltså dem här på Brändö som är beroende av stuguthyrningen under sommarsäsongen. I EU-sammanhang talas det mycket om den gröna omställningen och det tåget är också Brändö med på. Vi har fattat beslut om att minska energianvändningen gradvis under de följande fem åren med 30 procent. Majoriteten av kommunens byggnader går redan nu på flis. Olja finns bara som reservkraft, så där är omställningen färdig. I fjol satsade vi på solpaneler som sänker graden av inköpt energi och det projektet fortsätter i år. Min egen inställning är att den gröna omställningen är en “vardagsfråga”; allt som gör energianvändningen smartare är ett plus och en nödvändighet i dagens värld. Vi ser att det måste finnas en balans. Just nu märker vi inte av klimatförändringen så mycket på Brändö. Men om exempelvis skyddade naturzoner utvidgas stort i framtiden och sätter käppar i hjulet för affärsverksamhet blir det svårt att försörja sig här. Sådan lagstiftning kan komma från EU.
3. Vi har 443 röstberättigade i EU-valet och en centralvalnämnd som sköter hela ruljansen. Det går att förhandsrösta i butikerna på Brändö och Lappo. Folk röstar på biblioteket under själva valdagen. Jag skrev just i vårt infoblad att det alltid finns orsak att rösta men visst är det ett faktum att EU-valet inte kommer folk lika nära som kommunalvalet och lagtingsvalet. I senaste lagtingsval hade fyra kandidater från den egna kommunen som ställde upp. Därför hördes och syntes lagtingsvalet och frågan “Hur ska Åland styras det kommande fyra åren?” på ett helt annat sätt.
Europaparlamentsvalet 2024
Europaparlamentsvalet 2024 förrättas i Finland söndag 9.6. Förhandsröstningen i Finland pågår som bäst och fram till 4.6. Utomlands röstas det 29.5–1.6.
De europeiska väljarna utser Europaparlamentets ledamöter genom direkta val som hålls vart femte år. Europaparlamentet representerar alltså EU-medborgarna. Vid sidan av EU:s råd är parlamentet EU:s viktigaste lagstiftande organ.
Europaparlamentet har tre huvuduppgifter är: diskuterar EU:s lagstiftningsinitiativ och godkänner rättsakter i samråd med rådet, övervakar kommissionen och EU:s övriga organ och ser till att de fungerar demokratiskt samt diskuterar EU:s budget och godkänner den tillsammans med rådet.
Antalet parlamentsledamöter som väljs från varje EU-land står i proportion till landets befolkning. År 2024 väljs 720 ledamöter, varav 15 från Finland. Tidigare valdes 14 av parlamentets 705 ledamöter från Finland.
