Ska Kommunförbundet bevaka också välfärdsområdenas intressen? – Förbundet kunde vara ett forum för samarbete, säger Minna Karhunen
I princip är det möjligt att Kommunförbundet blir en intressebevakarorganisation också för välfärdsområdena. Men frågan är ännu öppen.
Ett fungerande samarbete mellan kommunerna och de nya välfärdsområdena blir väldigt viktigt för många kommuninvånares tjänster.
– Hela tiden kommer det nya observationer om potentiella utmaningar. Det måste finnas en förståelse mellan kommunerna och välfärdsområdena om att samarbete, också genom avtal, behövs, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen då hon beskriver utsikterna för förhållandet mellan kommunerna och välfärdsområdena.
Kommunförbundet har upprepade gånger påmint om vikten av ett bra samarbete. För tillfället sker samarbetet inom samma organisationer, mellan välbekanta människor, då social- och hälsovården och räddningstjänsterna finns inom kommunorganisationerna fram till årets slut.
Samarbetet testas först då välfärdsområdena inlett sina verksamheter.
Lagstiftningen kräver inte ett tätt samarbete, men i praktiken måste man komma överens om principer för väldigt noggranna och djupgående samarbetsformer, säger Karhunen.
Hon gissar att samarbetet i inledningsskedet kommer att underlättas av att i välfärdsområdena finns personer som tidigare jobbat i kommunerna.
– Därför är det viktigt att skapa tydliga samarbetsprocesser i ett tidigt skede. När nya människor börjar jobba är de inte längre bekanta.
”En stor möjlighet för Kommunförbundet”
Här ser Karhunen en stor möjlighet för Kommunförbundet: förbundet kan vara med och skapa nationella samarbetsformer, se till att de sprids och visa hur avtal mellan kommuner och välfärdsområden kunde se ut.
– Även om kommunerna förhållit sig kritiska till välfärdsområdena så är det allas förhoppning att områdena hålls nära kommunerna, eftersom vi har samma kunder. Då behövs också nationella forum för samarbete.
Det finns inget beslut om Kommunförbundets officiella förhållande till välfärdsområdena och deras intressebevakning. För tillfället är Kommunförbundets medlemmar kommunerna och sjukvårdsdistrikten.
– Nu måste man på nytt svara på frågan om hurdant samarbetsförhållande som man vill ha mellan Kommunförbundet och välfärdsområdena, säger Karhunen.
I princip är det möjligt att Kommunförbundet blir en gemensam intressebevakarorganisation för kommunerna och välfärdsområdena. Tanken är ändå inte lockande, bland annat på grund av risken för intressekonflikter med de stora städerna.
Sannolikare, enligt Minna Karhunen, är att ett tjänstesamarbete skapas, genom vilket Kommunförbundet kan vara med och främja samarbetet med välfärdsområdena och samtidigt stödja kommunernas egen intressebevakning.
– Det här är helt öppet. Eftersom välfärdsområdena inte officiellt har börjat sin verksamhet så har de inte heller tänkt på hur samarbetet och intressebevakningen ska organiseras.
Klarhet i rollerna nås eventuellt redan på våren.
Kommunernas och områdenas resurser är till varandras fördel
I välfärdsområdesvalet den 23 januari är många kommunala beslutsfattare och social- och hälsovårdarbetare kandidater. Om sakkunskap om den kommunsektorn är starkt representerad i områdenas fullmäktige så är det rimligt att hoppas på goda samarbetsförutsättningar.
Samarbetet finns på en praktisk nivå, i tjänsterna nära invånarna, påminner Karhunen.
Hon gissar, att eftersom en stor del av beslutsfattarna i välfärdsområdenas fullmäktige och fattar beslut i kommunerna så kommer det inte att uppstå några konflikter mellan kommunerna och områdena.
– Jag tror att beslutsfattarstrukturen byggs så att en gemensam syn uppstår.
– När det är till kommunernas fördel att välfärdsområdena har tillräckliga resurser att ta hand om invånarna, och det samtidigt är till områdenas fördel att kommunerna har tillräckliga resurser för förebyggande arbete, då finns det alla förutsättningar för ett naturligt tätt samarbete.
Välfärdsområdena finansieras av staten. Kommunerna beskattar invånarna med en betydligt lägre skatteprocent, och är också de beroende av statliga stöd.
– Det är till fördel för kommunerna att påpeka för staten att välfärdsområdenas finansiering måste vara tillräcklig, påminner Karhunen.
Konflikter kan uppstå, men det är inte till kommunens fördel.
– Om kommunernas allmänt täckande statsandelar och välfärdsområdenas social- och hälsovårdskostnader står emot varandra så kommer kommunerna alltid att förlora. Enligt mig ska man aldrig låta en sådan konflikt uppstå.
Valet handlar om viktiga saker
Minna Karhunen tycker att diskussionerna i valkampanjen delvis varit förvirrande.
– I valkompasser frågas om sådant som inte alls hör till välfärdsområdena, till exempel om huruvida skolor ska erbjuda vegetarisk mat.
Karhunen är också förundrad över löften om att varje kommun får behålla sin hälsostation, eller om att närservicen bevaras.
– Målet är att effektivera och att minska på finansieringstrycket. Det här innebär radikala åtgärder, som välfärdsområdena måste genomföra. Det blir spännande att se om de klarar av det. Ett svårt val. ett svårt arbete.
I välfärdsområdesvalet väljs ändå beslutsfattare som ser över de mest centrala tjänsterna. Det handlar alltså om ett viktigt val och Karhunen upplever att det borde intressera.
Kandidaterna lär vara bekanta för många, eftersom många kommunfullmäktigeledamöter kandiderar.
Det här kan underlätta i valet av kandidat, även om det inte är oproblematiskt att beslutsfattare sitter på flera stolar.
– Om man tänker på det helt ortodoxt så är det inte en bra sak, men det är ett faktum. Det väcker frågor om hur en person ska hinna vara riksdagsledamot och sitta i kommunfullmäktige och i välfärdsområdets fullmäktige. Det är en plats för mycket, säger Karhunen.
Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.
