Sirpa Paatero: Kommunerna bör bli färre
Tvångssammanslagningar blir det knappast tal om men kommunminister Sirpa Paatero vill ge en realistisk bild av kommunernas framtid.
– Kommunerna står inför stora förändringar, och inte enbart på grund av social- och hälsovårdsreformen.
Sirpa Paatero (SDP), kommunminister med ansvar för statens ägarstyrning, ringar in reformen som den fråga som kommer att väcka mest diskussion i kommunerna under pågående regeringsperiod. Men hon vill också att kommunernas antal minskar.
I dagsläget är de 311 stycken. Paatero säger att det är ändamålsenligt att en del kommuner går ihop.
– Redan nu finns det kommuner som producerar tjänster tillsammans. Då kan det vara vettigt att göra det inom ramen för en kommun. Därför har jag slängt fram en förhoppning om att kommuner går ihop.
Kan det bli aktuellt med tvångssammanslagningar?
– Inte under den här regeringen. Sådant har testats tidigare och det har inte varit framgångsrikt. Det är kommunerna som bestämmer, inte jag eller regeringen. Men jag hoppas att processerna kommer igång och regeringen funderar på hur den kan stödja kommuner som är motiverade att gå samman. Tidigare har pengar använts som morot, men jag tror inte att det är det enda sättet. Vi kan också stödja genom tjänster och service till kommuninvånarna.
Kommuner med olika ansvar
Utöver det här genomförs en utredning om kommunernas framtida uppgifter och ansvar. Den kan eventuellt utmynna i att olika kommuner får olika ansvar, men Paatero vill invänta utredningen innan hon tar ställning till ett sådant alternativ.
– Om det är vettigt och med vilka argument i så fall är en öppen fråga.
Om social- och hälsovården flyttas från kommunerna till landskapen, och olika kommuner får olika uppgifter, finns det inte då en risk att vi har kommuner med väldigt få uppgifter?
– Det finns en sådan risk men jag vill komma tillbaka till att det redan nu finns
kommuner som inte själva producerar de lagstadgade tjänsterna. Om social-och hälsovården flyttas bort minskar den statliga finansieringen ytterligare. Jag tror att diskussionen om kommunsammanslagningar kommer igång när vi ser över varje kommuns ekonomi och befolkningsutveckling, säger Paatero och hänvisar till ytterligare en aspekt av den nämnda utredningen.
– Varje kommuns situation ska bedömas så vi får en realistisk bild som gäller för många år framåt.
Paateros uppfattning är att kommunernas dåliga ekonomi inte kommer att underlättas tillräckligt av den extra miljard som regeringen utlovat i form av statsandelar. Det finns fyra kriskommuner – Honkajoki, Kyyjärvi, Jämijärvi och Östermark (Teuva) – och ytterligare 20 där varningsljusen blinkar.
– Det är i allas intresse att kommunerna mår bra och är effektiva.
