Sipilä försäkrar att reformen genomförs

-Regeringen har som mål att lösa valperiodens svåraste och största frågor i början av valperioden. Det hjälper inte längre att vänta och vi kan inte lämna detta ogjort. Det sade Juha Sipilä då han på onsdagen gav statsministerns upplysning om social- och hälsovårdsreformen.

Sipilä försäkrade att regeringen nu kommer att slutföra reformen.

-Social- och hälsovårdsreformen är nödvändig för att minska hälsoskillnaderna, kontrollera utgifterna och garantera tjänsternas kvalitet och en jämlik tillgång till tjänster i hela landet.

Sipilä sade att uppgifterna när det gäller att ordna social- och hälsovården överförs från nästan 190 olika aktörer till de 18 självstyrande områdena.

-Vi tar ett steg mot en europeisk, strömlinjeformad förvaltning. Kommunerna kommer också i fortsättningen att vara välfärdssamhällets grundpelare. De kan bättre än hittills koncentrera sig på att ansvara för kommunernas levnadskraft och övriga tjänster för kommuninvånarna.

Totala skatterna får inte stiga

Finansieringen är en av de stora frågorna. Här sade statsministern att finansieringen av de självstyrande områdena främst bereds utifrån statens finansieringsansvar.

-I samband med reformen får det totala skatteuttaget inte stiga. Närmare riktlinjer i frågan blir aktuella i april 2016.

Statsministern sade att det i fortsättningen kommer att finnas 12 enheter för omfattande dygnetruntjour när det gäller social- och hälsovårdstjänster. Enheterna kommer att ha kontinuerlig jourberedskap som omfattar minst tio specialområden.

-Mindre omfattande dygnetruntjour erbjuds i de andra centralsjukhusens regi. På så sätt kommer det även i framtiden att finnas jourtjänster dygnet runt i landets olika delar. Nu har det diskuterats huruvida alla andra hälsovårdscentraler och sjukhus kommer att dras in. Svaret är naturligtvis nej. Även i framtiden behöver vi utöver jourhavande sjukhus även andra sjukhus, hälsovårdscentraler och serviceenheter.

Som en del av reformen kan de som använder tjänsterna i större omfattning än för närvarande välja mellan tjänsteproducenter inom den offentliga, den privata och den tredje sektorn. Valfrihet kommer att vara huvudregeln på basnivå.

Valfriheten i kraft 2019

-På specialnivå införs valfrihet i de social- och hälsovårdstjänster där det är lämpligt. Avsikten är att lagstiftningen om en förenklad finansiering via flera kanaler och utvidgad valfrihet ska träda i kraft den 1 januari 2019, samtidigt som de självstyrande områdena inleder sin verksamhet.

Sipilä sade att statsrådet vart femte år kommer att fatta beslut om hur vården ordnas. Då kan man på nationell nivå styra resurserna och servicenätet för att regeringen ska nå sitt sparmål på 3 miljarder euro.

Informationen ska bli bättre genom att landet ska få kompatibla informationssystem.

-Vår strävan är att säkerställa en fullständig integration av kundinformationen och den information som styr verksamheten. Dessutom kommer det att inrättas en nationell enhet för gemensam upphandling som ägs av de självstyrande områdenas. De enhetliga informationssystemen fungerar som ett lim som fogar samman enskilda personers tjänster.

Också annat än vården

De självstyrande områdena ska från start ansvara för flera olika sektorer och ska från och med den 1 januari 2019, utöver social- och hälsovården, också sköta följande uppgifter:

• räddningsväsendets uppgifter,
• landskapsförbundens uppgifter,
• närings-, trafik- och miljöcentralernas regionala utvecklingsuppgifter, och
• eventuellt miljöhälsovården.

Sipilä betonade att han måste vara säker på att de riktlinjer som nu dras upp också omsätts i praktiken så att reformen framskrider inom den tid som man kommit överens om.  Till riksdagen kommer reformen på hösten nästa år efter remissbehandlingen.
– Jag hoppas att oppositionen deltar i denna viktiga reform på ett konstruktivt sätt.

Statsministerns tal går att läsa i sin helhet på statsrådets hemsida eller genom att klicka på länken här