Resultatlösa protester – regeringen håller fast vid tolv joursjukhus
Regeringen står fast vid sin modell med 12 fulljourssjukhus. Det betyder i praktiken att svenska Österbotten i framtiden kommer att hänvisas till centralsjukhuset i Seinäjoki.
Motståndet i Österbotten har varit kompakt mot förslaget. Istället har man lobbat för den modell med 12+1 fulljourssjukhus, där Vasa centralsjukhus skulle vara det trettonde. De tolv fulljourssjukhusen ska ha minst tio specialiteter med jour och därtill socialjour.
I regeringens pressmeddelande framgår ändå inte vilka de tolv sjukhusen är. Tidigare har det framgått att Vasa centralsjukhus inte får fulljour.
– Det här betyder nog allt utom Vasa centralsjukhus. Det är orealistiskt att regeringen skulle ha ändrat sig och valt Vasa framom Seinäjoki, säger svenska reformgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos.
Regeringen gav idag sitt förslag till jourförordningen till riksdag. Förslaget ska ännu behandlas i grundlagsutskottet. Lagen ska träda i kraft från och med 2017.
Henriksson: Katastrof för många finländare
SFP fördömer regeringens förslag till jourreform.
– Regeringens centraliseringsiver väcker oro och rädsla i hela landet. På orter som Kotka och Tavastehus är människorna berättigat oroliga för sin framtida vård. I norra Karelen är till och med centerpartisterna själva oroliga för centraliseringen. I början av oktober visade 10 000 österbottningar att de inte godkänner en nedmontering av Vasa centralsjukhus. Budskapet var klart – människorna vill ha rättvisa förslag då det gäller fulljour sjukhus i hela landet, kommenterar SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson förslaget i ett pressmeddelande.
Henriksson anser att det är fullständigt förkastligt att Vasa centralsjukhus som erbjuder vård åt ca 180 000 österbottningar, varav närmare 100 000 svenskspråkiga, inte skulle ha fullskalig dygnet runt jour.
– Den svenskspråkiga befolkningen i Österbotten bör ha rätt att få service på sitt modersmål även i framtiden. Därutöver har experter på såväl Sitra som Institutet för hälsa och välfärd THL visat att sjukhuset i Vasa vore det optimala stället för att ordna vård för regionen. Inte ens experternas utlåtanden bryr sig regeringen om.
Förslaget försätter finländarna i en allt mer ojämlik situation vad gäller tillgången till akut sjukhusvård, anser Henriksson.
– Avstånden blir längre, och därmed ökar också riskerna. Landskapen borde ges jämlika möjligheter att bestämma om omfattningen av vården till sin befolkning. Regeringens förslag monterar också ner sjukhusen i Jakobstad, Borgå och Raseborg på ett oacceptabelt sätt. Patienten har glömts bort i centraliseringsivern.
Folktinget: Stor besvikelse
– Det är en stor besvikelse att förslaget går vidare till riksdagen utan att ha genomgått några större förändringar vad gäller den svenska akutvården och Vasa centralsjukhus. Linjen har heller inte ändrats när det gäller de små regionala sjukhusen. Verksamheten på Raseborgs, Åbolands, Borgå och Malmska sjukhusen kringskärs kraftigt om förslaget går igenom i denna form. Den svenskspråkiga befolkningens behov har inte beaktats i reformen, konstaterar folktingsordförande Thomas Blomqvist i ett pressmeddelande.
Folktingssekreterate Markus Österlund kritiserar avsaknaden av den grundliga språkkonsekvensbedömning som utlovats.
– Språkkonsekvensbedömningen är för ytlig – det är inte tillräckligt att granska läkarnas språkintyg. Istället behöver man göra en bedömning om svensk service fungerar i praktiken på samma sätt som man gjorde i Karleby-fallet.
Lagförslaget går nu vidare till riksdagen där man först i remissdebatt avgör vilket eller vilka utskott som ska ta ställning till förslaget.
– Förslaget bör utan tvekan tas upp till behandling i grundlagsutskottet. Vi har grundlagen och utskottes praxis på vår sida, enligt tidigare tolkning bör man prioritera en lösning som tryggar de språkliga rättigheterna då det finns alternativa lösningar. Vi ska studera lagförslaget närmare, men mycket tyder på att vi för ärendet vidare till justitiekanslern, kommenterar Blomqvist.
