Regeringen sackar efter sina sysselsättningsmål
Regeringen presenterade sent på tisdag kväll sin lösning på den allra kvistigaste frågan i halvtidsgranskningen. Hur ska sysselsättningen bli bättre? Regeringens medicin är att lösa upp flitfällor och på det sättet ge 5 000-6 000 arbetstagare jobb. Regeringens mål har ändå varit att sysselsätta hela 60 000 nya arbetstagare.
Då regeringens halvtidsgranskning inleddes på måndag sade statsminister Juha Sipilä (C) att regeringen eftersträvar att öka sysselsättningen med flera åtgärder.
Det här höll fortfarande streck två dagar senare på tisdag kväll då regeringen presenterade sina åtgärder. Regeringen vill bland annat få fler på jobb genom att sänka dagisavgifterna och göra förnyelser i bostadsbidraget.
Sammanlagt vill regeringen att åtgärderna ska få 5 000-6 000 finländare på jobb. För att nå sitt mål borde regeringen ändå lyckas få 60 000 nya arbetstagare.
Yle har samlat de viktigaste sysselsättningsåtgärderna och bedömer vad de räcker till.
Lägre dagisavgifter väntas få störst effekt
Det är framförallt små- och medelinkomsttagare som ska dra nytta av de sänkta dagisavgifterna. Enligt regeringen kommer reformen att ge 6 700 familjer helt gratis dagvård.
Regeringens tanke är att de sänkta avgifterna ska uppmuntra föräldrar på jobb eftersom det blir allt mer lönsamt att arbeta. Det är också här som den största delen av den önskade effekten ska hämtas.
Regeringen räknar med att åtgärden ger 4 200 nya arbetstagare
- Kostnadseffekten är 67–75 miljoner euro
Förändringar i bostadsbidraget ska också locka till jobb
Bostadsbidraget ska få ett tak som utgår från kvadratmeterhyran på orten. Bostadsbidraget kommer också att bindas till det allmänna konsumentindexet då det tidigare har varit bundet till ett index för hyror.
Regeringen räknar med att åtgärderna ska hindra hyrorna från att skjuta i höjden och på det sättet göra arbete mer lönsamt.
- Regeringen uppskattar att åtgärden ger 500–800 nya arbetstagare
- Nettoinbesparingen uppskattas bli 13 miljoner euro årligen
Uppskov på utmätning när arbetslös får jobb
Regeringen underlättar situationen för skuldsatta finländare genom att ändra lagen som gäller utmätning. Utmätningsmannen kommer per se att bli skyldig att ge uppskov på utmätningen till tidigare långtidsarbetslösa som har fått jobb.
Uppskovet kommer i framtiden att vara sex månader då det tidigare har varit fyra. Förändringarna berör främst låginkomsttagare.
- Regeringen uppskattar att åtgärden ger knappt 1000 nya arbetstagare
Dessutom mer info om stöd för rörlighet
Regeringen vill informera om möjligheterna att använda skattefritt dagtraktamente för resor som arbetstagare gör inom ramen för sitt jobb. Arbetsgivaren kan betala dagtraktamente också till utsända arbetare.
Utöver det här kommer arbetslösa i framtiden att få jobberbjudande från ett allt vidare område. Dessutom ska också de som jobbar deltid bli erbjudna rörlighetsbidrag.
Regeringen kommer att utvärdera användningen av avdraget för arbetsbostäder. En arbetstagare har kunnat dra av sin hyra om hen har hyrt en arbetslägenhet på sin arbetsort.
Vad fattas?
I höstas gav regeringen en arbetsgrupp i uppdrag att utreda hur man kunde lösa upp flitfällor och förbättra sysselsättningen. Arbetsgruppen presenterade flera möjligheter i mars 2017.
Regeringen har ändå låtit bli att använda flera av de möjliga åtgärderna. Det gäller bland annat ett förslag om att korta tiden för hemvårdsstödet, det personliga ansvaret för bostadsbidraget, att avbryta arbetslöshetsslussen eller aktivmodellen för arbetslöshetsunderstöd där nivån på understödet i högre grad påverkas av hur lång tid man har varit arbetslös.
- Regeringen kunde ha använt fler åtgärder
Vad räcker åtgärderna till?
Med de här åtgärderna kommer regeringen inte att nå sina målsättningar och det är inget under. Regeringen bestämde i sitt program 2015 att Finlands sysselsättningsgrad skulle vara 72 procent i slutet av regeringsperioden och att antalet arbetstagare skulle ha vuxit med 110 000 personer.
Historiskt sett är målsättningen hög och svår att nå. Under de senaste årtiondena har Finlands sysselsättningsgrad som högst varit aningen över 71 procent år 2008.
Regeringen önskar att de spirande tecknen inom ekonomin ska leda till tillväxt och att Sipiläs mål om en tillväxt på två procent ska bli verklighet. Det här skulle hjälpa regeringen att nå sina målsättningar om fler arbetstagare.
Regeringen presenterade sent på tisdag kväll sin lösning på den allra kvistigaste frågan i halvtidsgranskningen. Hur ska sysselsättningen bli bättre? Regeringens medicin är att lösa upp flitfällor och på det sättet ge 5 000-6 000 arbetstagare jobb. Regeringens mål har ändå varit att sysselsätta hela 60 000 nya arbetstagare.
Då regeringens halvtidsgranskning inleddes på måndag sade statsminister Juha Sipilä (C) att regeringen eftersträvar att öka sysselsättningen med flera åtgärder.
Det här höll fortfarande streck två dagar senare på tisdag kväll då regeringen presenterade sina åtgärder. Regeringen vill bland annat få fler på jobb genom att sänka dagisavgifterna och göra förnyelser i bostadsbidraget.
Sammanlagt vill regeringen att åtgärderna ska få 5 000-6 000 finländare på jobb. För att nå sitt mål borde regeringen ändå lyckas få 60 000 nya arbetstagare.
Yle har samlat de viktigaste sysselsättningsåtgärderna och bedömer vad de räcker till.
Lägre dagisavgifter väntas få störst effekt
Det är framförallt små- och medelinkomsttagare som ska dra nytta av de sänkta dagisavgifterna. Enligt regeringen kommer reformen att ge 6 700 familjer helt gratis dagvård.
Regeringens tanke är att de sänkta avgifterna ska uppmuntra föräldrar på jobb eftersom det blir allt mer lönsamt att arbeta. Det är också här som den största delen av den önskade effekten ska hämtas.
Regeringen räknar med att åtgärden ger 4 200 nya arbetstagare
- Kostnadseffekten är 67–75 miljoner euro
Förändringar i bostadsbidraget ska också locka till jobb
Bostadsbidraget ska få ett tak som utgår från kvadratmeterhyran på orten. Bostadsbidraget kommer också att bindas till det allmänna konsumentindexet då det tidigare har varit bundet till ett index för hyror.
Regeringen räknar med att åtgärderna ska hindra hyrorna från att skjuta i höjden och på det sättet göra arbete mer lönsamt.
- Regeringen uppskattar att åtgärden ger 500–800 nya arbetstagare
- Nettoinbesparingen uppskattas bli 13 miljoner euro årligen
Uppskov på utmätning när arbetslös får jobb
Regeringen underlättar situationen för skuldsatta finländare genom att ändra lagen som gäller utmätning. Utmätningsmannen kommer per se att bli skyldig att ge uppskov på utmätningen till tidigare långtidsarbetslösa som har fått jobb.
Uppskovet kommer i framtiden att vara sex månader då det tidigare har varit fyra. Förändringarna berör främst låginkomsttagare.
- Regeringen uppskattar att åtgärden ger knappt 1000 nya arbetstagare
Dessutom mer info om stöd för rörlighet
Regeringen vill informera om möjligheterna att använda skattefritt dagtraktamente för resor som arbetstagare gör inom ramen för sitt jobb. Arbetsgivaren kan betala dagtraktamente också till utsända arbetare.
Utöver det här kommer arbetslösa i framtiden att få jobberbjudande från ett allt vidare område. Dessutom ska också de som jobbar deltid bli erbjudna rörlighetsbidrag.
Regeringen kommer att utvärdera användningen av avdraget för arbetsbostäder. En arbetstagare har kunnat dra av sin hyra om hen har hyrt en arbetslägenhet på sin arbetsort.
Vad fattas?
I höstas gav regeringen en arbetsgrupp i uppdrag att utreda hur man kunde lösa upp flitfällor och förbättra sysselsättningen. Arbetsgruppen presenterade flera möjligheter i mars 2017.
Regeringen har ändå låtit bli att använda flera av de möjliga åtgärderna. Det gäller bland annat ett förslag om att korta tiden för hemvårdsstödet, det personliga ansvaret för bostadsbidraget, att avbryta arbetslöshetsslussen eller aktivmodellen för arbetslöshetsunderstöd där nivån på understödet i högre grad påverkas av hur lång tid man har varit arbetslös.
- Regeringen kunde ha använt fler åtgärder
Vad räcker åtgärderna till?
Med de här åtgärderna kommer regeringen inte att nå sina målsättningar och det är inget under. Regeringen bestämde i sitt program 2015 att Finlands sysselsättningsgrad skulle vara 72 procent i slutet av regeringsperioden och att antalet arbetstagare skulle ha vuxit med 110 000 personer.
Historiskt sett är målsättningen hög och svår att nå. Under de senaste årtiondena har Finlands sysselsättningsgrad som högst varit aningen över 71 procent år 2008.
Regeringen önskar att de spirande tecknen inom ekonomin ska leda till tillväxt och att Sipiläs mål om en tillväxt på två procent ska bli verklighet. Det här skulle hjälpa regeringen att nå sina målsättningar om fler arbetstagare.
- Möjligt att tillväxt i ekonomin ger nya arbetstagare
- Ensamma kommer ändå sysselsättningsåtgärderna från halvtidsgranskningen att lämna regeringen lågt från sitt mål
