Det behövs åtgärder för att förbättra språkklimatet i vårt land, slår forskningsrapporten Språkbarometern 2004–2016 fast. Rapporten finns nu att ladda ner på Justitieministeriets webbplats.

I rapporten konstaterar forskaren Marina Lindell, Åbo Akademi, att samhället inte har blivit ”mjukare” som en följd av ökad mångfald och invandring. Snarare har språkklimatet hårdnat.

Forskardoktor Marina Lindell vid Åbo Akademi.

– Finland måste jobba hårdare för att ta itu med växande intolerans och främlingshat som påverkar landets minoriteter, skriver Lindell i rapporten.

Enligt rapporten krävs det åtgärder på kort och lång sikt för att vända trenden. Även på kommunnivå är det dags att sätta in konkreta åtgärder för att förbättra språkklimatet.

 

 

– Kommunerna bör inse sin möjlighet att påverka språkklimatet och jobba aktivt med att förbättra attityderna mot minoritetsspråk i kommunen. Detta kan få positiva verkningar också på språkklimatet nationellt. Det krävs mod, medvetenhet och aktiva förtroendevalda och tjänstemän.

Rapporten nämner tre arenor där språkklimatet kunde förbättras: i samhället, hos politiker, hos myndigheter. På samhällsnivå har debattklimatet hårdnat, delvis till följd av den ekonomiska krisen och den förda politiken.

– Man ska inte behöva vänja sig vid ett hårt språkklimat. Ledande nationella politiker och lokala politiker spelar en viktig roll, när det gäller att påverka språkklimatet.

Rapporten uppmanar politikerna att ta sitt ansvar och säga ifrån när tonen i debatter och media blir för hård och de bör själva använda ett språkbruk som visar att de respekterar också minoriteter, skriver Marina Lindell i rapporten.

– Det faktum att vi har en statsminister som inte alls talar svenska är beklagligt och sänder ut signaler om att det inte är viktigt att kunna svenska.

Här kan du ladda ner rapporten.

Kommuntorgets tidigare artiklar om Språkbarometern 2016:

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *