Pöysti litar på reform enligt tidtabell
Den officiella tron på att lösningarna för social- och hälsovården och de nya självstyrande områdena går framåt är stark. Understatssekreterare Tuomas Pöysti som ansvarar för beredningen tror att man i april har hunnit så långt att ett utkast kan gå på remissrunda.
Det betygade Pöysti inför kommunernas ekonomidirektörer då de fick bakgrundsinformation i Kommunerna hus på fredagen.
Man diskuterade främst olika finansieringsmodeller och beskattning men också modeller för hur fastigheter ska överföras från kommunerna samt personalens ställning.
Social- och hälsovårdsreformen överför utgifter på över 17 miljarder euro från den kommunala ekonomin. Men samtidigt missar kommunerna motsvarande inkomster, statsandelarna för social- och hälsovården.
-På en makronivå ser detta enkelt ut men då vi går ner på kommunnivå börjar svårigheterna, medger Pöysti.
Ett problem är de stora skillander mellan kommunerna. Satsandelarnas betydelse varierar också i kommunerna.
I diskussionerna om olika beskattningsmodeller finns ett alternativ som bygger på en statlig vårdskatt enligt de kommunala skatteskalorna. Ett annat alternativ är en kombination av vårdskatt och landskapsskatt. Kommunerna bör sänka sina skattesatser i motsvarande grad och ett tillfälligt skattetak skulle införas.
Svårigheterna börjar då man övergår från teori till praktik. Till exempel är problemet med en landskapsskatt att skillnaden i bärkraft mellan de fattigare landskapen och Nyland är så stor att mindre än hälften av den behövda summan kunde samlas in som landskapsskatt.
Enligt Pöysti kunde en landskapsskatt tas i bruk redan 2019 om en sådan linjedragning görs.
I kommunerna är man både rädd för och misstänksam mot det riksomfattande centrum för service och upphandling som ingår i regeringens linjedragning. Dylika existerar redan i dag såväl regionalt som i de stora kommunerna och i sjukvårdsdistrikten.
Kommunförbundets vice vd Timo Kietäväinen föreslog att redan existerande och fungerande organisationer, som till exempel Kuntahankinnat.
Text: Hannu Kataja
