”Politik är en allvarsam verksamhet” – vad varje kommunpolitiker bör känna till om kommunalrätt
Tystnadsplikt, jäv, arbetsfördelning och så vidare. Den förtroendevalda har mycket att hålla koll på. Alexander Eriksson bistår med en guide.
En av 1900-talets största politiker Winston Churchill har sagt att politik inte är ett spel utan en allvarsam verksamhet. Detta korta och aningen tomma citat erbjuder knappast som sådant någon särskilt fin visdom eller ny insikt, men det går att tillämpa på flera olika situationer – däribland kommunala förtroendeuppdrag i största allmänhet.
Det är lätt hänt att uppdraget som förtroendevald, och de befogenheter och skyldigheter som det medför, ter sig aningen oklara. Ofta förvånas nyinvalda politiker av att flera ärenden hör till kommunens tjänsteinnehavare och således inte alls faller inom de egna befogenheterna, oberoende av hur många röster man fått i valet.
Det är också vanligt att det kommer som en överraskning att de förtroendevalda faktiskt representerar kommunens arbetsgivarsida, vilket i tider av inbesparingsbehov innebär ett tungt ansvar. Eftersom vi nyligen haft kommunalval kan det vara bra att gå igenom fem juridiska frågor att ha koll på som nyinvald förtroendevald.
De valda ämnena baserar sig på de frågor som kommunerna riktar till Kommunförbundets förvaltningsjurister.
1. Delat system sätter ramar för befogenheterna
En kommun skiljer sig från många andra organisationer på så sätt att ledningen delas in i två olika kategorier – en politisk och en yrkesprofessionell/operativ. De förtroendevalda svarar för den politiska ledningen som omfattar bland annat att ställa upp mål och besluta om riktlinjer och strategier. Tjänsteinnehavarna å andra sidan svarar för den yrkesprofessionella ledningen som omfattar bland annat beredning och verkställande av ärenden.
Tyvärr är det inte ovanligt att denna maktfördelning framstår som oklar. En typisk situation är till exempel då ett nytt och stort projekt, som byggandet av en ny skola, ska genomföras. Då är det förståeligt och önskvärt att en och annan förtroendevald har åsikter om hur ett projekt ska sättas i verket. Beredningen och verkställandet av projektet faller dock på tjänsteinnehavarnas arbetsbord. En politiker kan inte utgångsmässigt diktera detaljer om hur en ny skolgård eller -byggnad ska se ut, detta är nämligen tjänsteinnehavarna, i egenskap av sakkunniga, betydligt bättre lämpade att ta ställning till. Det är däremot de förtroendevaldas sak att besluta om ramarna för projektet, som exempelvis huruvida en ny skola överhuvudtaget ska byggas och i vilken by eller stadsdel detta ska ske.
Inom förvaltningen är huvudregeln att en högre myndighet inte utan ett uttryckligt bemyndigande har rätt att ingripa i ett ärende som hör till en lägre myndighets befogenhet. Det är därför av vikt att minnas att varje kommun på basis av principen om kommunernas självstyre i viss mån själv kan besluta om denna befogenhetsfördelning. Med stöd av delegeringsbestämmelserna i 91 § i Kommunallagen (410/2015, KommL) kan kommunen i sin förvaltningsstadga ta in bestämmelser om huruvida ärenden ska höra till exempelvis en nämnd eller en tjänsteinnehavare. Varje förtroendevald bör med andra ord läsa igenom den egna hemkommunens förvaltningsstadga, eftersom den innehåller tydliga bestämmelser om arbetsfördelningen i kommunen.
2. Politiskt ansvar och värdighet
Enligt 69 § i KommL ska varje förtroendevald väljas till sitt uppdrag. Detta innebär att mandatet präglas av tidsbundenhet – en fullmäktigeperiod varar i fyra år och för att därefter ytterligare få fortsätta som beslutsfattare krävs att man har ett tillräckligt stort stöd bland folket. Som motvikt till denna princip fungerar regeln om oavsättlighet – en förtroendevald kan enligt huvudregeln inte avsättas under en pågående fullmäktigeperiod.
Bortsett från en borgmästare eller biträdande dito kan en enskild förtroendevald endast avsättas ifall denne genom en lagakraftvunnen dom har dömts till fängelse i minst sex månader (KommL 86 §). En kommunal beslutsfattares politiska ansvar innebär att det främst är folket som, genom att rösta i kommunalvalet, bestämmer om vem de vill se som sina företrädare. Detta ger de förtroendevalda breda ramar – så länge man får röster får man enligt huvudregeln fortsätta.
Det oaktat handlar även de förtroendevalda, precis som tjänsteinnehavarna, under tjänsteansvar i sitt uppdrag (KommL 85.1 §), en regel som den äkthetsgillande Churchill säkerligen hade gillat (skämt åsido!).
Detta för oss även in på ett av de absolut viktigaste rättesnörena för de förtroendevalda, nämligen KommL 69.2 § som lyder: De förtroendevalda ska främja kommunens och invånarnas intressen samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget förutsätter. I dessa tider då processer med tydliga drag av mobbning har blivit allt mer vanliga i kommunerna är det av särskilt stor vikt att påminna om detta värdighetskrav.
3. Jäv
Ett ämne som ständigt sysselsätter kommunerna är utan tvivel jäv. Jäv aktualiseras dessutom allt oftare i små kommuner, som vi har väldigt många av i Svenskfinland. Det finns flera olika jävsgrunder men grundidén är kort och gott, enligt KommL 97.1 §, att en förtroendevald är jävig att behandla ett ärende som gäller hen själv eller en närstående enligt 28.2 och 28.3 § i förvaltningslagen (434/2003, FL). Typiska jävssituationer uppstår ofta då en förtroendevald deltar i behandlingen av ett ärende som troligtvis skulle medföra personlig nytta.
Frågan om jäv ska utgångsmässigt avgöras av den förtroendevalda själv. I enlighet med försiktighetsprincipen ska man i oklara fall hellre jäva sig än riskera att ett beslut tillkommer i felaktig ordning på grund av att en beslutsfattare varit jävig. Då kan kommunen nämligen vara tvungen att ta om hela beslutet.
4. Rätt till information och tystnadsplikt
För att en förtroendevald ska kunna sköta sitt uppdrag med värdighet och samvetsgrannhet krävs att hen också kan sätta sig in i uppgifter. Enligt 83 § i KommL har en kommunalpolitiker rätt till upplysningar som hen anser att hen behöver för att sköta förtroendeuppdraget, vilket inkluderar även sekretessbelagda uppgifter. En fullmäktigeledamot har en vid upplysningsrätt medan exempelvis en förtroendevald, som enbart är nämndmedlem, utgångsmässigt inte kan begära att få ta del av sekretessbelagda uppgifter som inte hör till nämndens område. En förtroendevald får ändå inte röja sekretessbelagda uppgifter eftersom detta utgör straffbart beteende enligt 5 § i strafflagens (39/1889) 40:e kapitel.
Enligt KommL 101.3 § är kommunens sammanträden, med undantag för fullmäktigemötena, i allmänhet inte offentliga. Detta är dock något som en kommun och dess organ själva kan utarbeta spelregler om. Ibland besluter en nämnd exempelvis att endast ordföranden ska uttala sig om vad som diskuterats på mötet.
5. Ansvar för beslut
Enligt 118 § i grundlagen (731/1999) svarar en tjänsteman för att hens ämbetsåtgärder är lagliga. Även förtroendevalda omfattas av bestämmelsen eftersom de handlar under tjänsteansvar. Detta innebär att en förtroendevald är juridiskt ansvarig för de beslut som hen är med och fattar beslut om.
Ifall en förtroendevald lägger fram ett motförslag eller röstar mot beslutet i fråga har hen dock även rätt att reservera sig mot beslutet genom att anmäla avvikande åsikt i enlighet med 106 § i KommL. En dylik anmälan leder till att den förtroendevalda inte är juridiskt ansvarig för beslutet som denne har reserverat sig emot.
Liten sak som gör stor skillnad
Finlands kommuner står inför en mängd omdaningar och svåra utmaningar. De bemöts bäst genom samarbete. Mer konflikter behövs inte. Även om lagens långa arm kanske inte sträcker sig ända till politiska konflikter erbjuder den ändå riktlinjer för hur man som förtroendevald förväntas bete sig.
Med lite värdighet kommer man långt, eller som Churchill sa: Attityd är en liten sak som gör en stor skillnad.
