Stundvis hettade det till då partieldarna för de åtta största riksdagspartierna möttes. Foto: Heli Sorjonen, Kommunmarknaden.

Den politiska dragkampen kring invandringen och det skriande behovet av kunnig arbetskraft i kommunerna var det största tvistefröet på årets upplaga av Kommunmarknadens partiledardebatt.

Då debattens moderator, Yle-reportern Jussi-Pekka Rantanen, frågade partiledarna vem som i likhet med SFP vill jobba för att ta in över 40 000 utländska arbetstagare per år lät de magsura reaktionerna inte vänta på sig.

– Förstås kan vem som helst hitta på krav som inte nämns i regeringsprogrammet, men det för inte saker framåt. Vi motarbetar inte sådan invandring som ger ett mervärde. Det är den skadliga invandringen vi vill komma åt, sade finansminister Riikka Purra, ordförande för Sannfinländarna.

Purras utspel fick debatten att hetta till ordentligt.

– Du blandar avsiktligt ihop begreppen för att avleda uppmärksamheten från själva huvudfrågan. Vi har ett stort behov av arbetskraft till exempel inom småbarnspedagogiken, sade Sofia Virta, ordförande för De gröna.

– Du vill alltså ta hit fler invandrare som saknar språkkunskaper, invände Purra.

– Invandrarnas språkkunskaper blir inte bättre av att ni skär ned den statliga finansieringen av de kommunala integrationstjänsterna, svarade Virta i det snabba replikskiftet som blixtrade till på scenen.

Befläckat internationellt rykte

SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz kringgick den politiska splittringen inom regeringen och lyckades hålla sig utanför alla duster.

– Kravet på att ta emot minst 40 000 utländska arbetstagare bygger på forskning. Det är inte vi som har hittat på siffran, sade Adlercreutz.

Den politiska oppositionen påpekade att Finlands internationella anseende har skadats på grund av nya bestämmelser som kräver att utländska arbetstagare måste hitta ett nytt jobb inom 3–6 månader efter uppsägning. Statsminister Petteri Orpo (Saml) valde att vända på steken och riktade ett anklagande finger mot oppositionen.

– Ni befläckar Finlands rykte utomlands genom att framställa vårt land som föga attraktivt för utländska arbetstagare, sade Orpo.

Statsministerns utspel fick Socialdemokraternas ordförande Antti Lindtman att se rött.

– Statsministern verkar anse att befogad kritik av regeringens politik är en ofosterländsk handling. Det är en olycklig ståndpunkt, sade Lindtman med illa dold ironi.

Kommunernas ekonomi ”relativt god”

Utöver arbetskraftsinvandringen delade synen på kommunernas ekonomiska situation också det politiska fältet.

Kristdemokraternas ordförande, jord- och skogsbruksminister Sari Essayah ansåg att kommunernas ekonomiska situation är ”relativt god” i år. Hennes bedömning motsägs av Kommunförbundets pinfärska enkät som visar att 40 procent av de kommunala beslutsfattarna beskriver den egna kommunens ekonomi som dålig.

Essayahs motsägelsefulla uttalande fick uppbackning av statsminister Orpo.

– Vi har gjort upp en budget för nästa år som aningen stärker kommunernas ekonomi, sade Orpo medan det gick en susning i Kommunhusets auditorium.

– Jag litar mer på de kommunala beslutsfattarnas bedömning av kommunernas ekonomiska situation än då jag lyssnar på vår statsminister, sade Antti Kaikkonen, ordförande för Centern.

SDP:s ordförande Antti Lindtman gick ett steg längre i sin kritik.

– Ni borde få privatlektioner av Kommunförbundet för att lära er mer om den kommunala ekonomin. Kommunernas budgetunderskott kommer att uppgå till cirka två miljarder euro före 2027, dundrade Lindtman.

Inhouse-bolagen i skottgluggen

Debattens vågor gick också höga kring regeringens planer att skärpa regleringen av kommunala inhouse-bolag. Kommunförbundets vd Minna Karhunen påpekade att den planerade reformen kommer att kosta kommunerna hundratals miljoner euro.

– Reformen kommer oavsett vad Kommunförbundet säger inte att äventyra den kommunala ekonomin. Det handlar om att förebygga lagstridiga förfaranden där kommunerna undviker att konkurrensutsätta tjänster, sade finansminister Purra.

Enligt statsminister Orpo är en remissbehandling av lagförslaget att vänta inom kort.

– Det centrala är inte vem som producerar dessa tjänster utan att de produceras. Jag tror inte på de siffror och kostnader som reformen påstås orsaka, sade Orpo.

Antti Lindtman skrädde inte orden i sin kritik av reformen.

– Projektet är helt vansinnigt. Det kommer att orsaka flera miljarder euro i tilläggskostnader om alla kommunala inhouse-bolag ska omstruktureras, invände Lindtman.

Vänsterförbundets första vice ordförande Veronika Honkasalo var inne på samma spår.

– Att privatisera de tjänster som dessa inhouse-bolag producerar innebär ju att offentliga tjänster försvinner. Vänsterförbundet kan av samma anledning inte stödja lagförslaget, sade Honkasalo.

Finansminister Purra ser däremot inga problem med ökad privatisering av offentlig service.

– Jag förstår inte varför man är så rädd för den privata marknaden i det här landet, sade hon.