"Österbotten producerar Finlands barn"
Både fruktsamheten och nativiteten sjunker i Finland. Det är en allmän trend som gäller alla områden och både finsk- och svenskspråkiga. Flest större barnfamiljer finns ändå fortfarande i norra Österbotten.
– Fruktsamheten och nativiteten sjunker både i städerna och på landsbygden. Det är en allmän trend, säger Anna Rotkirch från Befolkningsfärbundet under tankesmedjan Agendas seminarium om finlandssvensk nativitet.
Hon och hennes kollega Venla Berg har tagit fram statistik över fruktsamheten bland svensk- och tvåspråkiga kvinnor och män. De har inte specifikt undersökt hur situationen ser ut på olika håll i Svenskfinland, men trenden är att fruktsamheten sjunker över allt.
– Däremot är det fortfarande Österbotten som producerar våra barn överlag i Finland, säger Rotkirsch.
Jan Saarela från Åbo Akademi presenterar statistik från 2012 av Fjalar Finnäs. Där syns också tydligt att fruktsamheten i Svenskfinland är högst i norra Österbotten och lägst i Åboland.
I Svenskfinland var det år 2012 bara i Åboland som fruktsamheten var lägre än i hela landet.
Enligt Saarela hänger den finlandssvenska nativiteten ihop med hur tvåspråkiga par väljer att registrera sina barn. Av de barn som föddes i familjer med en svenskspråkig mamma och en finskspråkig pappa mellan 1988 och 2014 har 76,55 procent registerarts som svenskspråkiga. Om mamman däremot är finskspråkig och pappan sevnskspråkig är motsvarande andel svenskspråkiga barn 43,86. Sammanlagt betyder det att 58,48 procent av barn som föds i tvåspråkiga familjer registreras som svenskspråkiga.
– Vi får alltså en överrepresentation av svenskspråkiga barn i de tvåspråkiga familjerna vilket har stor betydelse för den finlandssvenska nativiteten, säger Saarela.
Största delen av barnen i tvåspråkiga familjer föds i huvudstadsregionen.
