Nya mätningar visar att regeringspartiernas nedgång fördjupas
Regeringen är i motvind och det betyder att också SFP känner av kritiken. Arkivbild: Riksdagen, Hanne Salonen
Stödet för regeringspartierna i opinionsmätningar har sjunkit kontinuerligt sedan oktober och är nu som lägst sedan riksdagsvalen 2023.
Endast 41,1 procent av finländarna stödjer regeringspartierna, medan 56,7 procent stödjer oppositionspartierna enligt en opinionsmätning beställd av Helsingin Sanomat (19.3). Partier utanför riksdagen samlar på sig ett par procent av stödet i gallupen som gäller riksdagsvalunderstöd.
Regeringspartierna var som mest populära i början av regeringsperioden, under sensommaren 2023, då de fick just över 50 procents stöd. Sedan dess har stödkurvan visat en nedåtgående trend med några mindre tillfälliga uppgångar.
Det är inte lång tid kvar till kommunal- och välfärdsområdesvalen den 13 april, vilket gör regeringens situation besvärlig, särskilt med de nuvarande stödsiffrorna. Den svagaste positionen gäller Sannfinländarna, men detta får genomslag för hela regeringens verksamhet. Om den dramatiska minskningen av antalet kommunalvalskandidater för Sannfinländarna också realiseras i valresultatet, som förväntat, och om Samlingspartiet hamnar långt efter Socialdemokraterna – som för närvarande ligger tydligt före i opinionsmätningarna – kan regeringen ställas inför en svår halvvägsrie den 22–23 april. Situationen är alltså dyster för regeringen.
Inför kommunalvalen går partierna in med mer erfarna listor än inför välfärdsområdesvalen, i den meningen att något mer än hälften (53 procent) av partiernas kandidater som ställde upp 2021 också kandiderar nu. I välfärdsområdesvalen är motsvarande siffra 43 procent. För Sannfinländarna har särskilt rekryteringen av nya kandidater varit ett bakslag, eftersom nästan två tredjedelar av partiets kandidater i kommunvalen redan ställde upp vid det senaste valet. Detta förklaras av en kraftig minskning av antalet kandidater som partiet kunnat ställa upp. Sannfinländarna måste nu skynda på för att få igång sin kampanjmaskin ordentligt inför valet om de vill behålla sin position som ett stort kommunalt parti.
Ifall senaste kommunalvalen år 2021 modelleras om under användning av senaste gallup av HS skulle valresultatet avvika markant från senaste valet. Socialdemokraterna skulle öka sitt antal fullmäktigeledamöter och få över en tredjedel fler än 2021, och närma sig gränsen på två tusen ledamöter. För Centern visar de nuvarande opinionsmätningarna dock att de fortfarande skulle få omkring 500 ledamöter mer än SDP. Ett annat parti som tydligt skulle öka sitt mandatantal är Vänsterförbundet, som skulle få 74 ledamöter till och närma sig 600.
Enligt modelleringen av kommunvalresultatet skulle Sannfinländarna förlora flest ledamöter, cirka 350, och få bara kring tusen, istället för de 1 351 de fick vid det senaste valet. I förhållande skulle även De gröna drabbas hårdare, där antalet ledamöter skulle minska med över en tredjedel – från 433 till under 300.
Sammanlagt skulle makten skifta i 50 kommuner, varav 44 skulle vinnas av SDP. Detta gäller framför allt kommuner där Centern, Sannfinländarna eller Samlingspartiet var störst vid 2021 års kommunval. Ifall kommunalvalen hölls nu, skulle Sannfinländarna vara stört i enbart en kommun, Orimattila. I tvåspråkiga kommuner skulle SFP förlora sin förstaplats till Samlingspartiet i Kyrkslätt och Sibbo samt till Socialdemokraterna i Vasa, Borgå och Kaskis.
Om välfärdsområdesvalen hölls nu skulle bland riksdagspartierna mest gynnas Socialdemokraterna och Vänsterförbundet, som båda skulle få tiotals fler välfärdsområdesfullmäktigeledamöter. Socialdemokraterna skulle nå förstaplatsen med hela 359 ledamöter, med hundra fler än Samlingspartiet, som skulle förlora var tionde mandat. Centern skulle drabbas av den största förlusten, där de skulle tappa en fjärdedel av sina välfärdsområdesfullmäktigeplatser och bara få 229 ledamöter.
Det är dock fortfarande flera veckor till valen och det finns därmed gott om tid att övertyga väljare. Sist och slutligen avgörs resultatet på valfälten så den kan skilja sig rejält från det vad galluparna nu antyder.
Så här modellerades valresultatet
Helsingin Sanomat och YLE beställer månadsvis en opinionsmätning från Veria (för HS) och Taloustutkimus (för YLE) som kartlägger partiernas stöd inför riksdagsvalet. Inför kommun- och välfärdsområdesvalen är det relevant att fastställa vilka konstellationer partierna går in i valkampen med, och vad deras nationella stöd skulle innebära på lokal nivå. Med beaktande av de stödnivåer som rådde vid kommunvalen 2021 och välfärdsområdesvalen 2022 samt de nuvarande stödsiffrorna, kan man återmodellera kommun- och välfärdsområdesvalen, om de hölls nu.
Modelleringen bygger på att opinionssiffrorna för välfärdsområdes- och kommunvalen följer utvecklingen i riksdagsvalsstödet, men de motsvarar inte direkt riksdagsvalsstödet. I modelleringen antas partierna prestera i de kommande kommun- och välfärdsområdesvalen på samma sätt, i förhållande till de opinionsmätningar som föregick kommunvalen 2021 och välfärdsområdesvalen 2022, som de gjorde vid valen 2021 och 2022. Om ett partis stöd i riksdagsvalets opinionsmätning ökar, ökar även dess stöd i kommun- och välfärdsområdesvalen – och vice versa. Modelleringen utgår från att förändringens riktning och relativa styrka i ett partis stöd i riksdagsvalet förverkligas över hela landet, oberoende av valtyp.
För att modellera kommun- och välfärdsområdesvalresultaten jämförs inte opinionsmätningen direkt med de faktiska valresultaten, utan först görs en korrigering, eftersom riksdagsvalets opinionsmätning inte direkt speglar partiernas stöd i andra val. Korrigeringen görs genom att man tar de två senaste riksdagsvalspopin före kommunvalen 2021 och välfärdsområdesvalen 2022, beräknar deras medelvärde och jämför detta med valresultatet med formeln:
1 + (valresultat – opinionsmätningens medelvärde) / opinionsmätningens medelvärde.
Detta ger en faktor för skillnaden mellan opinionsmätningen och valresultatet. Exempelvis, om ett partis riksdagsvalsstöd i opinionsmätningen var i genomsnitt 15 procent, men kommunvalresultatet var 20 procent, då blir faktorn
1 + ((20 – 15) / 15) = 1,33.
Med den ovan nämnda korrigeringsfaktorn beräknas förändringen från tidigare val som:
(opinionsmätning * faktor – valresultat) / valresultat.
Opinionsmätningens resultat justeras alltså med hänsyn till den historiska skillnaden mellan valresultatet och opinionsmätningen, för att få en uppfattning om vad det nuvarande stödet i kommun- och välfärdsområdesvalen skulle vara baserat på den senaste riksdagsvalspopin.
I modelleringen korrigeras varje lists lokala röstmängd med den relativa skillnaden mellan den senaste opinionsmätningen och medelvärdet av de två riksdagsvalspopin som föregick valet. Antalet röster för varje lista i varje kommun och välfärdsområdes omdefinieras, jämförelsetal beräknas och därigenom fastställs listornas mandatfördelning. Utifrån de omräknade rösterna fastställs det största partiet i varje välfärdsområdes, och utifrån de beräknade jämförelsetalen fastställs sedan mandatfördelningen.
Vid modelleringen med de nya stödsiffrorna för valresultaten 2021 och 2022 har valallianserna hållits kvar, även om de i själva verket förhandlas om lokalt inför varje val. Exempelvis, i Inari har Samlingspartiet i flera av våra kommunvalmodeller fått flest röster, men Centern har fått flest mandat. Samlingspartiet och Kristdemokraterna hade en valallians 2021, vilket gjorde att den näst högsta mandatplatsen som tilldelades alliansen gick till KD istället för till Samlingspartiet.
