Nu börjar arbetet: fler kvinnor men få unga inleder sin fullmäktigeperiod
I juni inleder de nya fullmäktige sitt arbete. I 26 kommuner har fullmäktige kvinnlig majoritet, vilket är mer än under föregående period. De som är yngre än 30 år däremot fortfarande underrepresenterade i fullmäktige. Enligt Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom blev slutresultatet trots allt – även efter en hel del diskussion och spekulationer – ganska tillfredsställande.
Historiskt stor andel invalda kvinnor
Valdeltagandet i kommunalvalet kan närmast kallas för en defensiv seger. Däremot kan ökningen i antalet invalda kvinnor kallas för en klar vinst.
De invalda kvinnornas andel blev högre än någonsin, även om den fortfarande ligger under 39 procent. Dessutom fick hela 26 kommuner kvinnlig majoritet i sina nya fullmäktige, vilket är fler än under föregående fullmäktigeperiod. Flest kvinnliga fullmäktigeledamöter blev invalda i Enare och Outokumpu. Kvinnorna är i majoritet också i de tvåspråkiga kommunerna Esbo, Kyrkslätt, Vasa, Korsnäs och Ingå.
Kommuner med mansdominerade fullmäktige finns bland annat i Kimitoön, Karleby och Kaskö. I dessa kommuner är andelen invalda kvinnor mindre än en fjärdedel.
Unga fortfarande underrepresenterade
Det gick inte lika bra för de unga som för kvinnorna i årets kommunalval. De som är yngre än 30 år fortfarande underrepresenterade i fullmäktige. Problemet fanns redan i kandidatnomineringen eftersom andelen unga kandidater var lägre än i förra valet. Andelen unga kandidaterna har inte varit lika liten sedan kommunalvalet år 1996.
Andelen invalda blev exakt densamma som i förra valet, endast 5,7 procent av de invalda är unga, en andel som inte motsvarar de förväntningar som fanns.
Det går långsamt framåt också för personer med främmande modersmål. Deras andel av de röstberättigade är 5,7 procent, men andel kandidater med främmande modersmål var bara 2,2 procent. Andelen invalda stannade vid 0,7 procent.
Enkel majoritet i nästan 100 kommuner
Förändringar i partiernas understöd är inte särskilt stora. Det finns dock skillnader mellan partiernas andel av givna röster och andelen fullmäktigeplatser.
Enligt angivna röster höll Samlingspartiet sin plats som Finlands största parti. Tittar man däremot på antalet fullmäktigeplatser är Centern fortfarande klart störst, medan SDP kommer på en andra plats och Samlingspartiet på en tredje.
Centern har närmare en tredjedel av fullmäktigeplatserna och enkel majoritet, det vill säga mer än hälften av fullmäktigeplatserna i 80 kommuner. På motsvarande sätt har SFP enkel majoritet i 13 kommuner och Samlingspartiet i en kommun. I de tvåspråkiga kommunerna har SFP respektive KD största andelen platser i Korsnäs och Larsmo. I Korsnäs har SFP 100 procent av platserna och i Larsmo har Kristdemokraterna 48 procent.
Majoriteten är förtroendevalda sedan tidigare
Andelen nya ledamöter har på allmän nivå hållit sig rätt stabil under en lång tid. Fyra av tio av de invalda är nya, medan sex av tio är återvalda ledamöter. Variationerna mellan kommunerna är dock stora.
I Pello och Luumäki är över 80 procent av de invalda återvalda ledamöter. Av de tvåspråkiga kommunerna har Vasa stad högsta andelen återvalda ledamöter: 71 procent. I Multia och Pyhäranta är andelen nyinvalda ledamöter under 30 procent. I samtliga tvåspråkiga kommuner är andelen återvalda ledamöter över 40 år procent.
Åtta av tio riksdagsledamöter invalda i kommunernas fullmäktige
En intressant och för Finland exklusiv detalj är att de flesta riksdagsledamöter kandiderade också i kommunalvalet. 159 av 162 blev invalda. 13 riksdagsledamöter blev invalda i tvåspråkiga kommuner, tre av dessa från kommuner med svenskspråkig majoritet: Jakobstad, Larsmo och Raseborg. Dessutom blev alla fyra europarlamentariker som ställde upp invalda: två i Helsingfors, en i Vasa och en i Suomussalmi.
Valdeltagandet ökade närmast i större städer
Att valdeltagandet ökade en aning är bara en del av sanningen. I praktiken ökade röstningsaktiviteten i närmare 90 kommuner men sjönk i cirka 200 kommuner. Skillnaderna mellan kommunerna är stora: valdeltagandet varier inte bara mellan enskilda kommuner utan också inom kommunerna samt mellan och inom olika kommunstorleksklasser. I nästan alla kommuner var valdeltagandet lägre än i riksdagsvalet våren 2015 – den största skillnaden närmare 20 procentenheter.
Valdeltagandet varierade i kommunalvalet från Kajanas 49,3 procent till Kinnulas 82,6. Samtidigt finns det motsvarande och till och med större variationer mellan olika röstningsområden. I till exempel Esbo röstade drygt 76 procent i Jupper röstningsområde medan endast drygt 37 procent röstade i området Sockberget-Kirstibacken.
Tittar man på de olika kommunstorleksklasserna ser man att valdeltagandet var högst i kommuner under 2 000 invånare (66 procent i genomsnitt) och lägst i kommuner med 50 001 – 100 000 invånare (57 procent i genomsnitt). Samtidigt är skillnaderna inom storleksklasserna oftast stora och till och med större än mellan kommuner i olika storleksklasser.
Små förändringar i de tvåspråkiga kommunerna
Av de kommuner där valdeltagandet var över 70 procent var hälften tvåspråkiga. Av dessa var valdeltagandet högst i Larsmo och Korsnäs. Bland kommunerna med ett valdeltagande under 55 procent fanns bara en tvåspråkig kommun: Vanda.
Förändringarna i valdeltagandet från kommunalvalet 2012 till 2017 bland tvåspråkiga kommuner var mindre än i kommunerna i genomsnitt: valdeltagandet ökade i två tredjedelar och sjönk i tredjedel.
De största positiva förändringarna i valdeltagandet kunde ses i Närpes och Helsingfors, och motsvarande största negativa förändringar i Sjundeå och Lappträsk.
Nu börjar själva arbetet…
Kommunalvalet i våra 295 kommuner i Fastlandsfinland är alltid ett eget val och därför varierar valresultat från kommun till kommun.
De nya fullmäktige börjar jobba i början av juni. Till deras uppdrag hör också att bygga den nya kommunen efter att vård- och landskapsreformen har trätt i kraft.
Det som kommuninvånarna och väljarna önskar och förväntar sig, är att de nya ledamöterna jobbar med till förtroendeuppdrag på ett ansvarfullt sätt för kommunens och invånarens bästa.
Lycka till alla nya ledamöter i fasta Finlands 295 kommuner!
Marianne Pekola-Sjöblom,
forskningschef Finlands Kommunförbund
Grafik: Julius Uusikylä / KRUT
