Nästan nio av tio kommuner undrar varför fullmäktigeplatsen inte längre är attraktiv - ”Unga och kvinnor är inte så intresserade”
Egentlig valdag är söndagen den 13 april. Arkivbild: Museiverket, Hannu Hakkarainen
Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom är orolig för hur läget utvecklas. Ungdomar och kvinnor är svåra att attrahera. Många skräms av debattkulturen i beslutsprocessen – hurdan är den ton som används för att bygga gemensamma frågor?
I det senaste kommunalvalet ökade antalet kandidater fortfarande men även då sjönk andelen kvinnor och unga.
Nästa kommunalval är bara drygt en månad bort och kommer att överskuggas av ett mer dämpat intresse för att kandidera till lokala uppdrag.
– Vi har preliminära uppgifter om antalet kandidater i 250 kommuner.
Forskningschefen jämförde de insamlade uppgifterna med de föregående kommunalvalen.
– Nästan 90 procent av kommunerna slutade med ett sjunkande antal kandidater.
– I tre kommuner verkar antalet kandidater ha förblivit oförändrat.
Ranua är ett utropstecken
Det finns en del positiva utvecklingar när det gäller antalet kandidater, till exempel i Ranua kommun i södra Lappland, som har cirka 3 600 invånare.
– Det finns 4,5 kandidater per fullmäktigeplats, vilket är i nivå med storstäderna. I Ranua har antalet kandidater per fullmäktigeplats ökat från val till val. I kommunalvalet 2012 fanns det endast 1,9 kandidater per plats i fullmäktige. Fullmäktige i Ranua bestod då av 27 ledamöter, och i kommunalvalet efter det och i de kommande valen kommer 17 ledamöter att väljas.
Enligt forskningschefen är det genomsnittliga antalet kandidater per fullmäktigeplats klart högre i stora städer än i små kommuner.
Exempelvis är Nurmijärvi kommun i Nyland, med cirka 45 000 invånare, relativt stark med mer än fyra kandidater per plats.
Nurmijärvi har under året arbetat systematiskt för att stärka delaktigheten, och kommunens beslutsfattande belönades nyligen vid galan Tärkeissä töissä.
Trots det relativt goda resultatet såg Nurmijärvi också en liten minskning av antalet kandidater i förhållande till fullmäktigeplatserna.
– Så var inte fallet i till exempel Merikarvia, en kommun i Satakunda med knappt 3 000 invånare, som nu har 2,3 kandidater per fullmäktigeplats. Motsvarande siffra var 1,7 i det senaste valet i Merikarvia.
Inget fyllnadsval
I ett landskap som är lika stort som hela Finland är situationen inte jublande.
I ett 50-tal kommuner finns det färre än två kandidater per fullmäktigeplats.
– Positivt är att en del av de kommuner som hade färre än två kandidater per fullmäktigeplats i det senaste kommunalvalet har förbättrat situationen åtminstone en aning. I vissa kommuner har minskningen av fullmäktiges storlek helt klart gjort det lättare att rekrytera kandidater, menar Marianne Pekola-Sjöblom.
– Den goda nyheten är också att de fruktade fyllnadsvalen inte är aktuella i någon av kommunerna.
Ett fyllnadsval innebär att antalet kandidater är högst lika stort som antalet platser i fullmäktige.
Med tanke på kommunalvalets attraktionskraft kommer valdeltagandet peka på riktningen. En så tydlig nedgång i antalet kandidater är ett tecken på att det nu lönar sig att agera mer beslutsamt för att förverkliga demokratin, fortsätter hon.
– Kommunledningarna måste skärpa sig under den kommande fullmäktigeperioden om antalet kandidater har sjunkit till en oroväckande låg nivå.
Den representativa demokratin måste vara tillräckligt attraktiv för medborgarna för att hålla kommunen levande, tillägger Pekola-Sjöblom.
Någon form av avveckling är att vänta, och på vissa ställen till och med önskvärd, för att förbättra situationen inför nästa kommunalval.
Kommunens själva existens står på spel här.
– Om det inte finns tillräckligt med kandidater i små kommuner och cykeln inte bryts, kan frågan om kommunsammanslagningar bli aktuell.
Det är också värt att komma ihåg att kommuninvånarna är motståndare till sammanslagningar, visar undersökningar från Kommunförbundet.
Fullmäktiges storlek avgör?
När man tittar på kandidaterna är det tydligt att de inte är jämnt fördelade över alla åldersgrupper. Inte heller är könsfördelningen jämn.
Om man ser till antalet kandidater för partierna är det slående hur Sannfinländarna, som ökade antalet kandidater kraftigt i förra kommunalvalet, nu upplever en klar nedgång i antalet kandidater.
– En nedgång till samma nivå som 2017.
Men det gäller också många andra, t.o.m. Centern i Norra Österbotten, där kandidatantalet för ett parti som uppnått en mycket stark ställning ser ut att minska.
Mer än en femtedel av kommunerna minskade fullmäktiges storlek inför den kommande mandatperioden.
– Kanske borde fler kommuner ha gjort det. Då hade konkurrensen mellan kandidaterna till fullmäktigeplatserna kunnat vara större.
