Migrationsdirektör: "Frivilligt bäst, flyktingarna kommer ändå"

– Det bästa kommunerna nu kan göra är att frivilligt ingå avtal med NTM-centralerna om att ta emot asylsökande som fått uppehållstillstånd. Då betalar staten, säger migrationsdirektör Kristina Stenman.

Kommunerna kommer helt enkelt inte undan. Trycket är enormt och de asylsökande som får ett ja är fria att söka sig till vilken kommun som helst, vare sig kommunen vill ta emot dem eller inte.

Nu talar alla om mottagningscentralerna. Men vad händer om ungefär ett halvår när upp till 15 000 asylsökande får besked om att stanna i Finland? Då uppehållstillstånd beviljats övergår ansvaret från stat till kommun.

– Det bästa för kommunernas del vore att nu ingå avtal med Närings-, trafik -, och miljöcentralerna. Med alla avtal i kraft betalar staten kommunerna sammanlagt kring 11 000 euro per flykting per år, säger migrationsdirektör Kristina Stenman vid Arbets- och näringsministeriet.

Behovet i kommunerna tredubblats

Trycket just nu är enormt. Tidigare har ungefär 3500 asylsökande som fått uppehållstillstånd flyttat till kommunerna varje år men nu är behovet av nya platser tre till fyrdubbelt större. Många som fått uppehållstillstånd flyttar numera på eget initiativ till en kommun, eller till och med på uppmaning av mottagningscentralerna. Om kommunerna inte ingått ett avtal med NTM-centralerna blir de utan ersättningar för de nya invånarna.

– Att nu ingå avtal gör att kommunerna får större framförhållning när de gäller att ordna med allt praktiskt som bostäder och skolor. Vi hjälper också till med integrationsprogram, säger Stenman.

En okontrollerad inflyttning försvårar integrationen, bidrar till bostadslöshet och gör det svårt att bokföra vilka som flyttar till kommunen.

Inrikesministeriet har uppskattat att upp till 30 000 asylsökande kommer till Finland i år. Ungefär hälften av dem väntas få uppehållstillstånd.

Kommunförbundet har påtalat att de ersättningar som staten betalar släpar efter betydligt i jämförelse med hur kostnaderna för socialväsendet har stigit.

– Vi är medvetna om det här och har jobbat för att höja ersättningarna. De kalkylerade ersättningarna har höjts i två omgångar under de senaste åren, från 2009 års-nivå med 20 procent. Vi har också fått in mera pengar via Europeiska flyktingfonden. Kommunerna får också ersättningar för specialbehov som uppstått innan de asylsökande kommit till Finland, till exempel problem efter att någon blivit torterad, säger Stenman.

Kommunförbundet har också påpekat att köerna till arbetskraftsutbildningen för vuxna invandrare är för långa.

– Utbildning är en annan fråga som måste ses över. Ifjol fick vi 50 miljoner euro till. Resursfrågan är ständigt aktuell och vi måste granska alternativa nätbaserade program för till exempel studier. I den här situationen behöver vi all hjälp, också tredje sektorns och frivilliga insatser är viktiga.

För att Finland ska kunna handskas med de utmaningar som flyktingströmmen innebär måste integrationen komma igång snabbt och effektivt. De flyktingar som har pass har rätt att börja jobba efter tre månaders vistelse i landet. Passlösa får jobba efter sex månader.

– Det är viktigt för att upprätthålla framtidstron att integreringen kommer snabbt igång. Språkstudier kan ske redan på mottagningscentralerna och via fria bildningsväsendet. Här är samarbetet mellan staten, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn, de religiösa samfundet och andra frivilliga.

En asylsökande som fått uppehållstillstånd har samma rättigheter som den infödda befolkningen, till exempel att ställa sig i kö för stadens bostad, här har kvinnor med barn förtur.

Läs också: Sverige: Lag ska tvinga kommuner ta emot flyktingar

Ämnen