Lägg vårddimensionering och förlängd läroplikt på is – coronaepidemin försvagar kommunekonomin
Alla reformer som innebär ny uppgifter och kostnader för kommunerna måste omedelbart läggas på is, kräver Kommunförbundets vd Minna Karhunen och nämner vårddimensioneringen, åtstramningen av vårdgarantin och en förlängning av läroplikten.
Orsaken till Karhunens krav är coronaepidemin som försvagar den kommunala ekonomin ytterligare och som kommer att påverka kommunekonomin länge.
Minna Karhunen bedömer att de ekonomiska konsekvenserna av coronaepidemin initialt kommer att synas i kommunernas skatteinkomster. Alla åtgärder för att stärka företagsfinansieringssektorn är bra också för kommunerna.
Karhunen hoppas att man med gemensamma krafter ska finna sätt att förhindra en konkursvåg till följd av en kollaps i efterfrågan.
Företag kommer att ta till samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Dessutom kommer riskerna som är förknippade med atypiska anställningar att realiseras.
Det betyder att människor får försörjningssvårigheter, ökade levnadsutgifter och störningar i betalningsförmågan. Det innebär naturligtvis också minskade skatteinkomster.
Hälso- och sjukvårdskostnaderna kommer oundvikligen att öka. Det är ändå svårt att uppskatta alla de kostnader som krisen för med sig för olika sektorer. Det som är säkert är att den kommunala ekonomin som redan är på minus kommer att försämras ytterligare.
– Kommunerna har svårt att klara av sina nuvarande uppgifter redan under normala förhållanden, säger Karhunen.
Enligt statsminister Marins regeringsprogram ”förbinder sig regeringen att se över åtgärderna i regeringsprogrammet, om genomförandet av åtgärderna äventyrar uppfyllelsen av målen för de offentliga finanserna”. Redan nu står det klart att coronaepidemin för med sig en global konjunkturförändring.
– Regeringen måste omedelbart fatta beslut om att kommunerna inte ska påföras nya uppgifter och skyldigheter under denna regeringsperiod. Regeringen har inte möjlighet att ersätta nya kostnader som uppstår för kommunerna, utan resurserna måste riktas till kostnaderna för krisen, till återhämtning och till att trygga skötseln av de nuvarande uppgifterna.
Exempel på sådana nya skyldigheter som redan är hos riksdagen är enligt Karhunen vårddimensioneringen, åtstramningen av vårdgarantin och en förlängning av läroplikten.
– Trots att allt detta är goda föresatser, är det inte läge just nu för sådana här reformer, säger Karhunen.
