Lagen förpliktar Seinäjoki ge service på svenska – praktiken ändå oklar

2.3.2017

Landskapet Södra Österbotten ska enligt lag ordna jourtjänster både på finska och svenska, står det i propositionen om social- och hälsovårds- och landskapsreformen som regeringen överlämnade till riksdagen på torsdag. Hur servicen ska ordnas i praktiken är ändå fortfarande öppet.

Regeringen har överlämnat sin proposition om social- och hälsovårds- och landskapsreformen till riksdagen. Propositionen innehåller 34 lagförslag och över 1 000 sidor text.

I lagen om ordnande av social- och hälsovård finns nu en förpliktelse om att Södra Österbotten ska ordna jourtjänster både på finska och svenska. Förpliktelsen fanns inte med i lagutkastet från augusti 2016, men däremot hittas motsvarande text i lagutkastet som regeringen presenterade strax innan jul.

Utdrag ur § 11 i lagen om ordnande av social- och hälsovård

För omfattande jourtjänster dygnet runt inom social- och hälsovården ansvarar landskapen Södra Karelen, Södra Österbotten, Mellersta Finland, Lappland, Päijänne-Tavastland, Birkaland, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland. För att trygga befolkningens språkliga rättigheter ska landskapet Södra Österbotten ordna dessa jourtjänster på finska och svenska så att varje kund blir betjänad på det språk han eller hon väljer.

I praktiken betyder det här att centralsjukhuset i Seinäjoki som ligger i landskapet Södra Österbotten förpliktas att ordna jourtjänster också på svenska i framtiden. Södra Österbotten är ett enspråkigt landskap och därför behöver landskapet enligt huvudregeln bara ordna sin verksamhet och service på finska.

I detaljmotiveringarna till propositionen står det att eftersom Södra Österbotten även ordnar omfattande jourtjänster för tvåspråkiga Österbotten, förutsätter tryggandet av de språkliga rättigheterna för dess invånare att de omfattande jourtjänsterna ordnas på både finska och svenska.

Kia Leidenius, sakkunnig i språkfrågor inom vården vid Kommunförbundet tycker det är bra att den språkliga servicen garanteras i lagen och är inskriven på paragrafnivå. Hon säger ändå att det fortfarande är oklart hur man i Seinäjoki i praktiken ska ordna den svenskspråkiga servicen.

– Kommer man i Seinäjoki t.ex. att ha svenskspråkig personal på plats dygnet runt utifall att det kommer in en svenskspråkig patient? Eller kan det handla om att man erbjuder tolk? I så fall kan man nog fundera på om det är jämlik service på båda språken, säger Leidenius.

Frågan om den språkliga servicen vid Seinäjoki diskuterades flitigt i samband med jourreformen i höstas. Också president Sauli Niinistö tog då ställning i frågan. Då Niinistö stadfäste lagen som gäller jourreformen precis före nyår kom han samtidigt med ett utlåtande där han konstaterade att det är en laglighetsfråga, inte än ändamålsenlighetsfråga, att de språkliga rättigheterna garanteras. Enligt Niinistö kan jourtjänster överföras från Vasa till Seinäjoki endast om det vid överförandet råder säkerhet om att patienterna får dessa tjänster på finska eller svenska enligt eget val.

Enligt SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson är de skrivelser som nu finns i lagtexten om ordnandet av social- och hälsovård de samma som var aktuella då jourreformen debatterades och klubbades igenom.

– Samma problematik gäller fortfarande. Lagtexten garanterar inte att det fungerar i praktiken. Vi är inte nöjda med beslutet och därför går vi nu vidare med en lagmotion för  omfattande jour vid Vasa centralsjukhus och medborgarinitiativet, säger Henriksson.

För tillfället väntar motionen ännu på namnteckningar av fler riksdagsledamöter, men Henriksson tror att motionen eventuellt kan lämnas in på fredagen.

Henriksson ställer sig också i övrigt skeptisk till landskapsreformen och vad det betyder för demokratin.

– En del landskap som t.ex. Nyland blir jättestora. Det kan bli problematiskt ur demokratins synvinkel. Det finns t.ex. fortfarande inte ett svar på hur den svenskspråkiga befolkningen ska bli hörd i de här jättelandskapen, säger Henriksson.

Med propositionen föreslår regeringen att de 18 nya landskapen inrättas från och med den 1 juli 2017 och att ansvaret för att ordna social- och hälsovård överförs från kommunerna till landskapen från och med den 1 januari 2019.

Läs också:

Folktinget:
Svenskans ställning svag i lagförslagen

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här