"För kort tid för försök med valfrihet inom vården"
Det försök med valfrihet som erbjuds kommunerna har en alldeles för kort tidsplan, anser Kommunförbundets styrelse.
Valfrihetsförsöket är en form av pilotverksamhet som ger kommunerna och samkommunerna möjlighet att testa valfriheten inom vården och producentersättnings- och avtalsmodellerna innan social- och hälsovårdslagstiftningen träder i kraft.
De kommunerna och samkommuner som vill vara med i försöket ska bolagisera de tjänster som omfattas av försöket för en period som i praktiken är endast sex månader, skriver Kommunförbundets styrelse i ett pressmeddelande.
Kommunförbundets styrelse uppskattar att pilotkonceptet i sig kunde fungera ur vissa stora städers och stadsregioners synvinkel, men den föreslagna pilotperioden på ungefär ett halvt år är alltför kort i förhållande till den arbetsmängd som bolagiseringen i praktiken kommer att kräva av kommunerna.
Att bolagisera verksamheten inom ramen för gällande lagstiftning kräver att man utreder bland annat bland annat bolagets kapitalisering, verksamhetslokalerna, personalens tillfälliga ställning och hur man ska uppfylla den nuvarande lagstiftningens krav på de social- och hälsovårdsuppgifter som ska skötas under myndighetsansvar. Till de sistnämnda hör t.ex. tvångsvårds- och barnskyddsärenden.
Kommunerna måste också bedöma de företagsekonomiska risker som hör till verksamhet i bolagsform och som pilotbolagen möter på den öppna marknaden. Dessutom skulle bolagen tillämpa lagstiftning som gäller privat hälso- och sjukvård och som till exempel kräver att de registrerar sig.
Det är svårt att hitta en motivering till att så storskaliga förändringar ska genomföras för endast några få månaders skull, anser styrelsen. Utifrån den vård- och landskapslagstiftning som nu bereds skulle de här bolagen överföras till landskapen redan 1.1.2019.
Kommunägda bolag ska ha möjlighet att producera vårdtjänster
Kommunförbundets styrelse anser att vård- och landskapsreformen och en stegvis ökning av valfriheten är viktigt men förbundet har redan tidigare påpekat att kommunerna bör ha möjlighet att vara ägare i bolag som producerar social- och hälsovårdstjänster.
För att pilotprojektet för valfrihet över huvud taget ska vara meningsfullt, vore de naturligt att kommunägda bolag fortsätter som producenter efter 1.1.2019, inte enbart under pilotperioden. Det skulle underlätta inledandet av pilotverksamheten och arrangemangen under övergångsperioden.
Pilotverksamheten planeras få finansiering på 100 miljoner euro. Satsningen har märkliga proportioner, för samtidigt har 58 miljoner euro reserverats för förändringsstöd för hela vårdreformen under 2018, och beredningen av de kommande landskapen bygger redan nu i stor utsträckning på kommunernas arbetsinsatser. Därför infinner sig frågan om kommunerna överhuvudtaget ska delta i en så kortvarig pilotverksamhet.
I kommentarerna till propositionen om valfrihetslagstiftningen bedömer de flesta kommuner och andra aktörer att reformen kräver avsevärt längre övergångstid än vad som nu föreslås.
Rådet för bedömning av lagstiftningen har dessutom i sitt utlåtande nyligen framhållit att riskerna kring uppfyllandet av reformens mål skulle minska avsevärt om reformen infördes stegvis och områdesvis. Inte heller av den anledningen är det motiverat att skapa extra pilothelheter som ytterligare stramar åt den redan alltför snäva tidsplanen, påpekar Kommunförbundet.
