Kommunpolitiker dominerar i välfärdsområdenas politiska topp
Inte så överraskande, givet hur många kommunpolitiker som valdes i valet i januari.
Av välfärdsområdenas fullmäktige- och styrelseordföranden och vice ordföranden är hela 82 procent, eller 115 personer, sittande kommunfullmäktigeledamöter.
Det kan Kommunförbundet summera efter att samtliga välfärdsområdesfullmäktige sammanträtt.
Förbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom säger att andelen kommunfullmäktigeledamöter i välfärdsområdenas presidier är väldigt högt.
Ser man bara till välfärdsområdenas fullmäktige så leds de i 91 procent av fallen av en kommunpolitiker. Motsvarande siffra för välfärdsområdenas styrelser är 67 procent.
Å andra sidan är siffrorna inte överraskande, säger Pekola-Sjöblom i ett pressmeddelande, givet att 77 procent av alla invalda i välfärdsområdesvalet i januari är kommunfullmäktigeledamöter.
I Östra Nylands, Kymmenedalens, Västra Nylands, Österbottens och Norra Karelens välfärdsområde är samtliga fullmäktige- och styrelseordföranden också kommunfullmäktigeledamöter.
Det finns också förtroendevalda som sitter på dubbla ordförandeposter, det vill säga som sitter i presidiet både i den hemkommunen och i välfärdsområdet. Det här gäller i 47 procent av fallen, visar Kommunförbundets kartläggning.
Välfärdsområdenas ordförandeskap i ett nötskal
- Till välfärdsområdenas fullmäktige och styrelser valdes sammanlagt 141 ordföranden och vice ordföranden. Till fullmäktige 77 och till styrelserna 64.
- Med ett undantag är samtliga ordföranden och vice ordföranden invalda i välfärdsområdesfullmäktige.
- I 33 procent av fallen leds välfärdsområdesfullmäktige av en kvinna, medan 62 procent av styrelserna leds av en kvinna.
- Medelåldern bland ordförandena är 53 år. Den yngsta är 25 år, den äldsta 73 år.
- I presidierna finns 19 riksdagsledamöter. Åtta av dem leder fullmäktige och två leder styrelser.
Källa: Kommunförbundet
Mera statistik (PDF, på finska).
