Kommunministern: ”En skjuts framåt”

Vad är en kommun om den inte kan ta in inkomstskatt för att producera service? Den frågan ställer sig Ålands kommunminister Nina Fellman (S) som ser nya möjligheter i vårdreformens kölvatten.

Trots att de åländska kommunerna slipper bekosta hälso- och sjukvården och gymnasialstadieutbildningen är det kommunala skattetrycket högt, nästan lika högt som i riket.

– Om vårdreformen förverkligas som planerat innebär det en identitetskris för kommunerna och kommunpolitiken, säger Nina Fellman.

Den landskapsregering som tillträdde för drygt 100 dagar sedan har kommunreformen högt på agendan. Också föregångaren försökte få till en strukturreform men den stupade på framför allt Centerns motstånd. Under innevarande mandatperiod sitter Centern, som av tradition värnar om de små kommunerna, i opposition för första gången sedan parlamentarismen infördes på Åland.

Därför ser landskapsregeringen nu sin chans och väljer att syna de möjligheter som vårdreformen kan ge.

– I dag går landskapsandelssystemet ut på att vi tar från de rikare kommunerna och ger åt de fattigare. I stället kunde vi använda pengarna som styrmedel för att producera skola och omsorg för lägre kostnader än idag, säger Nina Fellman. Det måste enligt henne finnas smartare sätt att producera service på än i dag där de gamla kyrksocknarna utgör gränserna.

– Min utgångspunkt är att det inte är optimalt med många små kommuner. Om vårdreformen förverkligas får den åländska kommunstrukturreformen en skjuts framåt.

Hon är säker på att förändringen kommer också utan draghjälp från riket – alla trender pekar åt samma håll.

–Det kommer in mindre pengar via landskapet och det blir förändringar i fördelningsgrunderna mellan kommunerna. Jag ser fram emot den stora utredning som landskapsregeringen nyligen upphandlat och som ska ge oss fakta.