Kommunfrågan på Åland ska lösas genom dialog
Nya landskapsregeringen tänker besöka alla 16 kommuner innan sommaruppehållet för att diskutera sammanslagningar.
När Åländsk Center vann lagtingsvalet på Åland i oktober ifjol var det tack vare löftet om att riva upp den förra landskapsregeringens lagar om kommunsammanslagningar.
Om kommuner ska gå samman så ska det ske på frivillig basis, är den nya regeringens budskap. I den sitter, förutom Centern, Moderat Samling, Obunden Samling och Ålands Framtid.
När Kommuntorget ringer upp lantrådet Veronica Thörnroos (C) i januari har frågan om sammanslagningar inte avancerat. Själva lagstiftningen tas upp för första gången i den samlade landskapsregeringen i slutet av januari.
Utöver det har regeringen för avsikt att besöka alla 16 åländska kommuner innan sommaruppehållet.
– Vi vill veta hur de ser på frivilliga kommunsammanslagningar, på framtiden och på vad som är bäst för kommunerna. Det här ska vara en dialog, säger Thörnroos.
Hur man ska sporra till kommunsammanslagningar är ännu oklart. Ekonomiska incitament är en möjlighet men landskapsregeringen har inte ännu diskuterat frågan.
Klart är att det finns ett intresse bland kommunerna att gå samman, även om många motsatte sig förra landskapsregeringens tvingande lagar.
– Vi vet att Lemland och Lumparland redan tidigare lämnat in en gemensam utredningsansökan. Vi ska fortsätta diskussionen med dem och hjälpa till med att utreda. Också Geta och Finström har fört diskussioner.
En annan central fråga rör förbindelsen mellan det åländska fastlandet och Föglö. Förra landskapsregeringen hann göra ett avtal om en ny färja för rutten, men den centerledda regeringen har inlett förhandlingar om avtalet och sagt att också en tunnel mellan fastlandet och Föglö ska utredas.
Huruvida förhandlingarna om färjan leder till att avtalet rivs upp vill Thörnroos inte kommentera, men hon konstaterar att förhandlingar måste inledas eftersom färjan inte kommer ha en hamn när den avses vara klar, den första april 2022.
Vad gäller samarbetet med Finland så är det självstyrelselagsrevisionen som är den mest aktuella frågan. En ändring av avräkningsgrunden, från 0,45 till 0,47 procent, i självstyrelselagen ska ge en ökad grundfinansiering på cirka 10 miljoner euro mer per år. Det lagförslaget borde komma inom de närmaste veckorna
för att ändringen ska hinna träda i kraft 2021.
I övrigt säger Thörnroos att Åland vill stärka sina positioner i Helsingfors. En starkare närvaro ger en ökad förståelse för de åländska frågorna.
Det som är bra för Åland är bra för Finland, och vice versa, är Thörnroos budskap.
