Kommunförbundet: Svag självstyrelse för landskapen, egendomsfrågorna bör lösas nationellt
Kommunförbundet ser positivt på att beredningen av vård- och landskapsreformen går framåt nu när de första delarna av vård- och landskapslagarna offentliggjorts. Lagförslagen och bedömningen av deras kostnadseffekter och andra verkningar är till stora delar fortfarande halvfärdiga och kräver ännu omfattande beredning, konstaterar förbundet.
– Landskapen ser ut att få betydligt svagare självstyrelse än kommunerna. Åtminstone till en början får de inte beskattningsrätt och blir därför helt beroende av statlig finansiering. På grund av sparmålet på tre miljarder euro blir det ekonomiska spelrummet knappt, säger Arto Sulonen, direktör för Kommunförbundets juridiska enhet.
Staten skulle kraftigt styra landskapen i fråga om tillhandahållandet av tjänster, serviceproduktion, upphandling, stödtjänster och investeringar, liksom också deras rätt att ingå ekonomiska förbindelser, såsom låntagning.
– Statsrådet verkar få alltför omfattande rättigheter att ingripa i landskapens beslutsfattande då statsrådet anser att lagens allmänna mål för verksamheten och ekonomin annars inte uppfylls.
Statsandelsreformen bör inledas genast
Efter landskapsreformen är statsandelssystemets uppgift främst att under övergångsperioden jämna ut reformens verkningar mellan kommunerna. Inom tidsramarna för reformen har det inte varit möjligt att bygga upp ett bestående och fungerande statsandelssystem för kommunerna.
Kommunförbundet kräver att statsandelsreformen för kommunerna inleds omedelbart.
– Bestämningsgrunderna för landskapsfinansieringen är bra och rättvisa, men på grund av sparmålet på tre miljarder kommer de ekonomiska ramarna för verksamheten att bli väldigt snäva. För att finansieringen ska räcka till krävs det stora förändringar i verksamheten och effektiviseringsbeslut, säger utvecklingschef Sanna Lehtonen.
Valfriheten kräver tilläggstid
Kommunförbundet anser det vara befogat att lagstiftningen om valfriheten bereds och skickas på remiss först i ett senare skede. Det bästa vore om utkastet till regeringsproposition skickas på remiss i sin helhet vid samma tillfälle. Valfrihetsfrågorna är ändå så viktiga för regionförvaltningen att valfrihetsmodellen och konsekvensbedömningarna av den måste beredas omsorgsfullt.
– Bolagiseringen av de tjänster som omfattas av valfriheten innebär en enorm förändring jämfört med nuläget. För att likabehandlingen av olika aktörer ska kunna tryggas behöver bolagiseringen en övergångsperiod på flera år, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten.
Kommunförbundet understöder att valfriheten utökas gradvis via försök. Kundernas valfrihet kunde utökas betydligt framför allt med hjälp av servicesedlar, som vi redan har erfarenhet av.
– I riktlinjerna för valfriheten bör integrerad vård tryggas. I reformen ingår element som kan göra det svårt att samordna tjänsterna till fungerande service- och
vårdkedjor för kunderna. Integreringen försvåras bland annat av att modellen med flera serviceproducenter splittrar producenterna och att datasystemen inte är kompatibla. Dessutom kommer servicehandledningen delvis att skötas av andra än de som tillhandahåller och finansierar servicen.
Egendomsarrangemangen medför ekonomiska förluster för kommunerna
Kommunförbundet anser det vara viktigt att egendomsarrangemangen inte ökar kommunernas underskott. Det behövs en nationell lösning för de kommunala fastigheter som blir överflödiga. De konsekvensbedömningar av egendomsarrangemangen som regeringen planerat för de enskilda kommunerna är absolut nödvändiga.
– Egendomsarrangemangen kommer att innebära betydande ekonomiska förluster för kommunerna. Kommunerna blir tvungna att kostnadsföra de samkommunsandelar som ingår i deras i balansräkningar, eftersom samkommunernas tillgångar och skulder överförs till landskapen utan ersättning, säger utvecklingschef Sari Korento.
