Kommunförbundet: Mögelskolorna glömdes i ramförhandlingarna
Kommunförbundet ser positivt på att staten lovar kompensera kommunerna för att avgifterna för småbarnspedagogik sänkts i syfte att eliminera flitfällor. Kommunerna måste dock kompenseras full ut. Däremot är det en besvikelse att inga nya åtgärder sätts in för att reparera mögelskolor.
Kompensation för de sänkta dagvårdsavgifterna behövs inte bara för avgiftssänkningen utan också för organiseringsutgifter, till exempel utgifter för lokaler och personal.
– I det här läget är den motiverat att till största delen kompensera de sänkta avgifterna genom ett starkare skatteunderlag för kommunerna. Vi ser särskilt positivt på höjningen av samfundsskatteandelen, som uppmuntrar till att förbättra livskraften, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
Kommunförbundet påpekar att den föreslagna avgiftssänkningen på cirka 90 miljoner euro är betydande i relation till de totala avgiftsintäkterna på 350 miljoner euro. Också därför är det viktigt att följa upp och se till att kommunernas ekonomiska situation och möjligheter att tillhandahålla småbarnspedagogik av god kvalitet inte försämras. Särskilt stort kommer kostnadstrycket att vara för de största städerna.
För Kommunförbundet är det en besvikelse att inga nya åtgärder sätts in för att reparera mögelskolor och knappa in på det eftersatta underhållet av kommunernas infrastruktur.
– Det är beklagligt med tanke på sysselsättningen och invånarnas hälsa. Kommunförbundet anser det vara nödvändigt att regeringen återkommer till frågan senast i budgetförhandlingarna, säger Reina.
Också de nödvändiga akuta anslagen för förändringsstöd inför vård- och landskapsreformen och framför allt för uppbyggnad av nya ICT-system blev anspråkslösa och opreciserade. Det innebär att det blir betydligt svårare att verkställa reformen i landskapen. Det är ändå positivt att en miljardinvestering i ICT för social- och hälsovården utlovas på längre sikt.
Det är viktigt att hålla fast vid målet för det strukturella saldot inom den kommunala ekonomin (-0,5 % i förhållande till bruttonationalprodukten på 2019 års nivå). Om det inte ser ut att uppfyllas måste regeringen vidta korrigerande åtgärder i enlighet med sina löften.
Kommunförbundets chefekonomi Minna Punakallio påpekar att regeringen satt upp som mål för den kommunala ekonomin att skillnaden mellan inkomster och utgifter är 0,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.
– Det är viktigt att hålla fast vid detta. Framför allt är det viktigt att följa upp konkurrenskraftsavtalets verkningar. Staten bör också i framtiden avhålla sig från att ge kommunerna nya skyldigheter utan full finansiering. Inte heller inkomstunderlaget får försvagas, säger Punakallio.
