Kommunförbundet: Budgeten försvagar kommunekonomin
Regeringens beslut i budgetförhandlingarna innebär att den kommunala ekonomin försvagas betydligt nästa år. Kostnaderna för hälsosäkerhet på grund av coronan, vård- och serviceskulden samt nya och utvidgade uppgifter hotar att bli okompenserade.
– Besluten i budgetförhandlingarna visar tydligt att finansieringen till kommunerna inte motsvarar de utvidgade uppgifterna och kostnadsutvecklingen. Kommunernas ekonomi tyngs också av coronatest och smittspårning samt förberedelserna inför vårdreformen, säger verkställande direktör Minna Karhunen.
Staten har visserligen gett kommunerna buffertar för coronakostnader av engångsnatur, men de löser inte de strukturella problemen i den kommunala ekonomin. Beslutet att slopa justeringen av kostnadsfördelningen och permanent återinföra de nedskärningar som gjordes i statsandelarna till följd av arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet skapar ett stort hål i basfinansieringen till kommunerna.
Kommunerna viktiga i klimatarbetet
Kommunerna har en viktig roll när det gäller att uppfylla klimatmålen och omställningen till klimatneutralitet.
– Det är bra att regeringen beslutade höja understödet till dem som avstår från oljeuppvärmning. De nya skyldigheterna beträffande klimatplaner bör ta hänsyn till självstyrelsen. Stora kommuner har redan planer, men i små kommuner tar en formbunden plan resurser från de praktiska åtgärderna. Det är också viktigt att avtalen om energieffektivitet fortsätter efter år 2025, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
I kommunerna finns det fortfarande uppskattningsvis cirka 5 000 byggnader som värms upp med olja. En ändring av uppvärmningssystemet i dessa skulle enligt en grov uppskattning kosta sammanlagt 200–400 miljoner euro.
Kommunförbundet välkomnar att en gruvskatt ska införas och att merparten av intäkterna ska gå till de kommuner där gruvorna är belägna.
