Budgetrian denna vecka: Kommunerna behöver mer pengar för integration

Helhetsmässigt ser det ut som att kommunernas ekonomi blir lite på plussidan efter regeringens åtgärder, men kommunerna måste få mera pengar för integration. Det säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio i en vlog-diskussion med vd Jari Koskinen inför regeringens budgetförhandlingar denna vecka.

Kommunerna är mycket beroende av statsandelarna. En viktig del av den kommande budgeten är konkurrenskraftsavtalet, som ändrar mycket också för kommunerna. Hur går det för kommunerna när konkurrenskraftavtalet roddes i hamn? undrar Koskinen.

– Ännu vet vi inte hur slutresultatet blir, men utifrån de siffror vi sett från finansministeriets förslag kan man säga att regeringen hade kunnat skära ännu mer. Nu ser det ut som att kommunernas budget försvagas något, i genomsnitt 70 miljoner euro, när alla faktorer tas i beaktande, säger Punakallio.

Målet var noll, kan det ännu ändras? frågar Koskinen.

– Ännu kastar jag inte in handduken, vi lobbar hårt för att siffran ska bli närmare noll. Man har förbundit sig vid att balansera den kommunala ekonomin, inte försvaga den.

Helhetsmässigt tror Punakallio ändå att kommunerna blir aningen på plussidan nästa år efter regeringens åtgärder, eftersom många av regeringens lagförslag minskar kommunernas utgifter.

Kommunförbundet har upprepade gånger påpekat att statens ersättningar till kommunerna för att de ordnar integrationstjänster släpar efter från de verkliga kostnaderna. Nu inför budgetförhandlingarna den här veckan önskar vd Jari Koskinen och chefsekonom Minna Punakallio att regeringen tar i hänsyn kommunernas behov i sitt beslut.

– Det har varit svårt att få gehör, ersättningarna släpar efter med åtminstone 20 procent i förhållande hur kostnaderna ökat. Staten är förstås själv djupt skuldsatt. Men att höja ersättningen skulle förbättra sysselsättningen och öka kommunernas vilja att ta emot invandrare.