Kommunens livskraft bygger på fungerande planläggning och aktivt näringsliv
– Kommunernas roll när det gäller att stärka den lokala livskraften kommer att öka i framtiden. Kommunernas förtroendevalda och tjänsteinnehavare har en synnerligen viktig roll i beslutsfattandet om förutsättningarna för regionernas livskraft, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
En stor del av de kommunala beslutsfattarna litar på att regionens livskraft bäst kan stärkas genom en lyckad planläggning och planering av markanvändningen och genom aktivt stöd till näringslivet. Betydligt färre ansåg att livskraften ökar genom till exempel marknadsföring eller sänkta skatter. Det här framgår av en färsk enkätundersökning vars delresultat offentliggjordes i dag torsdag. Enkäten besvarades av nästan 1 600 kommunala beslutsfattare.
Sambandet mellan planläggningen och markanvändningen och regionens livskraft ansågs viktigt framför allt i de största städerna. Samtidigt var de kommunala beslutsfattarna i de största städerna minst benägna att tro på att marknadsföring av kommunen skulle främja livskraften.
Få kommuner bedömer det ekonomiska läget som gott
Enligt undersökningen har de kommunala beslutsfattarna i allmänhet en mer positiv bild av kommunens verksamhet än kommuninvånarna.
– Resultatet är följdriktigt, eftersom en positiv inställning till kommunen hör till beslutsfattarnas roll. Beslutsfattarnas och kommuninvånarnas uppfattningar om hur kommunen placerar sig i förhållande till andra kommuner är ändå överraskande samstämmiga, säger forskaren Siv Sandberg från Åbo Akademi som utarbetat enkäten.
Beslutsfattarna i de största städerna förhåller sig mer positivt till den egna kommunens placering än beslutsfattarna i de mindre kommunerna, där man var mer kritisk i fråga om sin kommun.
Beslutsfattare i nästan alla kommuner trodde att deras kommun skulle placera sig åtminstone rätt bra i ”bra att bo och leva i”-tävlingen mellan kommunerna.
I fyra av de undersökta kommunerna var kommuninvånarnas bedömning av hur den egna kommunen skulle placera sig i kommunjämförelsen mer optimistisk än beslutsfattarnas bedömning. I Säkylä, Kurikka, Torneå och Parkano var kommuninvånarna nöjdare än beslutsfattarna.
I fyra kommuner bedömde man att det ekonomiska läget var bättre än i kommunerna i genomsnitt. Dessa kommuner var Esbo, Hirvensalmi, Kimitoön och Sibbo.
Programmet ARTTU2 och medverkande kommuner
Enkäten genomfördes som en del av forskningsprogrammet ARTTU2 och besvarades av 1578 kommunala beslutsfattare (ledande tjänsteinnehavare, fullmäktigeledamöter, styrelseledamöter och nämndledamöter) i 42 kommuner. Befolkningsstrukturen och övriga egenskaper hos de undersökta kommunerna bildar tillsammans ett urval som är representativt för hela Finland. De slutliga resultaten från enkäten kommer att offentliggöras våren 2016.
I programmet ARTTU2 utreds hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet, personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.
I programmet medverkar 40 kommuner av olika typ och storlek i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på programmet för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.
Kommuner som deltar i ARTTU:
Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo. I invånarundersökningen deltar också Hämeenkoski (går samman med Hollola 2016) och Jalasjärvi (går samman med Kurikka 2016)
