Skål - Kommunbranschen skrev under avtalet
Strax före tolv i förmiddags skrev kommunbranschens parter under konkurrenskraftsavtalet. Närvårdarfacket Super tvekade in i det sista. Avgörande var regeringens löfte om att avtalet ska vara kostnadsneutralt för den kommunala ekonomin.
Det var glada miner, kindpussar och kramar som utbyttes när kommunbranchens parter samlades på Kommunernas hus vid middagstid för att skriva under det omtvistade konkurrenskraftsavtalet. Det här trots att närvårdarfacket Supers ordförande Silja Paavola ännu vid halvtolv meddelade hon inte skriver under. Supers deltagande är avgörande för att konkurrenskraftsavtalet ska täcka över 90 procent av löntagarna. Men hon ändrade sig i sista minuten efter att ha läst kommun- och reformminister Anu Vehviläinens (C) pressmeddelande.
– Det här är ett historiskt ögonblick. Det här har varit svårt för alla parter, alla har varit tvungna att ge efter men vi måste minnas att om vi inte hade skrivit under skulle alternativet varit dåligt för oss alla, sade Ritva Viljanen, ordförande för Kommunarbetsgivarnas delegation.
– Processen har varit väldigt svår och lång, vi är nöjda över att ha skrivit under. Det är bättre med tanke på framtiden än att strida, sade Tehys ordförande Rauno Vesivalo.
Håkan Ekström förhandlingschef på Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, JHL, berättar att parterna fick ett löfte av regeringen under veckoslutet.
– Det handlar inte så mycket om euron och cent utan i första hand om att regeringen lovat att stå som garant för att balansera den kommunala ekonomin ifall det visar sig finnas felbedömningar i kalkylerna och det skulle uppstå ett underskott i den kommunala ekonomin.
När regeringen och kommunbranschen tidigare i somras nådde en lösning kring konkurrenskraftsavtalet gjordes det med utgångspunkten att det skulle vara kostnadsneutralt för den kommunala ekonomin. Varför fanns det olika tolkningar?
– Man bollade med olika siffror och olika aktörer har kommit till olika slutresultat. Huvudsaken är att vi lyckades sitta ner, minska gapet och gå vidare. Det här har varit historiskt svårt att ro i hamn eftersom det är svårt att motivera för dem som jobbar inom den offentliga sektorn varför man tvingas öka arbetstakten utan kompensation och minska semesterpengen, säger Ekström.
Regeringen lovar också att årligen följa upp konkurrenskraftsavtalets effekter på kommunernas ekonomi och vid behov justera kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.
– Det här måste vi kunna lita på, säger Ekström.
