"Förvånansvärt många kommundirektörer överväger kandidatur i landskapsvalet"
Åtminstone två kommundirektörer ställer upp som kandidat i landskapsvalet, medan sex överväger en kandidatur, visar Kommuntorgets enkät till direktörerna i de tvåspråkiga kommunerna. – Vikten av intressebevakning i kommunerna ökar i framtiden. En person som kommundirektören har starka nätverk och kan föra fram kommunens intressen, säger Kaija Majoinen, forsknings- och utvecklingsdirektör vid Kommunförbundet.
Kommun- och stadsdirektörerna och andra ledande tjänstemän är valbara i det kommande landskapsvalet. Valbarheten ingår i förslaget till landskapslag som nu är ute på remissrunda. Kommuntorget har frågat kommundirektörerna i de tvåspråkiga kommunerna om de ställer upp i landskapsvalet och hur de förhåller sig till frågan. Valbarheten väcker blandade känslor. Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs hör till dem som ställer sig positiv till frågan.
– Om jag blir tillfrågad ställer jag sannolikt upp i landskapsvalet, säger Båssar som inledde sin kommunala bana i fullmäktige i Maxmo kommun.
Eftersom ungefär hälften av kommunens nuvarande uppgifter överförs till landskapet efter vårdreformen tror hon att kommundirektörerna, som besitter stor sakkunskap om social- och hälsovården kan tillföra mycket i beslutsfattandet.
– Kommunerna ska inte ha något med vården att göra längre, därför ser jag inga problem med att ställa upp, säger Båssar.
Kommentarer
- Arbetet är minst heltid, ofta lite mera, så tiden medger det inte. Vill fokusera på att utveckla staden.
- Varför skulle man vilja göra det ?
- Jag har en stor sakkunskap om ämnet och är intresserad av utvecklandet av tjänsterna.
- Har inget behov för för det varken yrkesmässigt eller på privat basis.
- Största delen av samhällets ärende behandlas i framtiden via landskapsförvalting.
- I Nylands landskapsval är i praktiken det enda sättet att bli invald till fullmäktige att ställa upp som kandidat på ett partis lista och eftersom jag är obunden tjänsteman så är detta inte möjligt.
- Finns ej tid att avvika för detta.
- Kommundirektör är en tjänsteman, inte en förtroendevald.
- Jag har inte övervägt frågan alls, men spontant känns det inte troligt.
- Satsar på egna kommunen
Hur ska tiden räcka till?
Kommunförbundets ledande jurist Kirsi Mononen har varit med i beredningen av landskapslagen. Enligt henne handlar det största problemet om att begränsa valbarheten för en enskild, rätt liten yrkesgrupp.
– Under beredningen av lagförslaget diskuterade vi argumenten för varför man skulle begränsa valbarheten och kom till att kommunerna och landskapen inte står i något sådant förhållande till varandra som skulle orsaka jäv. Landskapen är separata självstyrande aktörer som inte styrs av kommunerna. Kommundirektören är inte i ledande position i förhållande till landskapet.
Ett annat problem är hur tiden ska räcka till. Ur demokratisk synpunkt är det inte etiskt rätt att ställa upp om upp man inte har tillräckligt med tid för uppdraget, anser Mononen.
– Hur lyckas man sammanfoga rollen som tjänsteman och professionell ledare med en så betydande och tidskrävande uppgift som fullmäktigeledamöterna i landskapen kommer att ha?
Mononen tror inte heller att en enskild kommundirektör skulle kunna dra hemåt och försöka få fram den egna kommunens intressen i ett fullmäktige som består av 59-99 ledamöter. Hon tror också att få kommundirektörer kommer att bli invalda.
– Det varierar från kommun till kommun men till exempel i mindre kommuner kanske SFP:s enda lyskraftiga kandidat råkar vara kommundirektören, säger Mononen.
Två sätt att se på frågan
Kaija Majoinen, forsknings- och utvecklingsdirektör vid Kommunförbundet är förvånad över att så många kommundirektörer ställer upp eller överväger att ställa upp i landskapsvalet. De öppna svaren i Kommuntorgets enkät visar att kommundirektörerna ser på frågan ur olika synvinklar (se svaren i listan nederst). Enligt Majoinen kan det förklaras utifrån två aspekter.
– Man kan se på frågan utgående från demokratisk synvinkel. Gränsen mellan den administrativa och den politiken rollen suddas ut eller blir diffusare, vilket kan ses som negativt med tanke på demokratin.
Ett annat sätt att se på frågan är utifrån ledarskap och administration. I landskapen bygger man upp en helt ny, enorm organisation, med stort budgetansvar, många svåra uppgifter, där det handlar om att sammanfoga olika verksamhetskulturer.
– I synnerhet i början är det viktigt att få med personer med bred erfarenhet av förändringsledarskap och ledarskap överlag. Jag ser det därför som positivt att kommundirektörer skulle väljas in i landskapsfullmäktige, säger Majoinen.
Särskilt för mindre kommuner kan det vara svårt att hävda sig i ett stort landskap. Om kommundirektören blir invald i landskapsfullmäktige, kan det vara ett sätt att få kommunens röst hörd i det stora landskapet?
– Vikten av intressebevakning i kommunerna ökar i framtiden. Därför kan det vara bra med en person som kommundirektören som redan har starka nätverk och bättre kan föra fram kommunens intressen.
Fakta:
- Rösträtten och valbarheten föreslås vara desamma som i kommunalvalet. Enligt förslaget till landskapslag som nu är ute på remissrunda ska det vara möjligt att ställa upp både i landskapsval och kommunalval. Kandidaterna kan också vara riksdagsledamöter och medlemmar i Europaparlamentet.
- Däremot är de som har ledande poster i landskapet inte valbara, enligt förslaget. Samma sak gäller de organisationer, företag och stiftelser som producerar service för landskapet. Cheferna för de vårdbolag som producerar service för landskapet är alltså inte valbara, liksom inte heller de ledande statliga tjänstemän som övervakar landskapets uppgifter.
- Varje landskap utgör ett valdistrikt
- Till landskapsfullmäktige väljs 59-99 ledamöter
Kommentarer
- Ifall landskapsreformen genomförs som planerat har kommun inte behörighet inom social- och hälsovården så ingen jävssituation.
- Det är väljarna som avgör.
- Mera vet han om de uppgifterna än någon annan
- Kommun- och stadsdirektörerna besitter en stor kunskap om servicen. Vi ska komma ihåg att det är städerna och kommunerna som byggt upp servicen under decennier, inte landskapen!
- Kan bli besvärliga situationer med tanke på jäv, intressebevakning etc.
I detta specifika fallet är jag jävig att uttala mig, men skall en kommun av Korsnäs storlek få sin röst hörd är detta en bra lösning sedan upprättas det val och folket väljer ska vi minnas.
Det är politiker som skall leds kommundirektörer skall sköta sina uppgifter i kommunerna
I en del kommuner sitter kommundirektören på ett tydligt partipolitiskt mandat. Men i många kommuner är tjänstemannen politiskt obunden. I sådana fall skulle det kännas underligt om direktören plötsligt bekänner färg och ställer upp för ett enskilt parti.
Och i förlängningen, kommundiektören ska väl fortsätta som tjänsteman även efter landskapsvalet. Är dennes oberoende till sitt parti i hemkommunen sedan längre trovärdigt?