"Investera i flyktingar lönar sig i längden"
– Om man investerar en större summa på integrering och sysselsättning betalar det sig i det långa loppet, säger Anu Wikman-Immonen, migrationsexpert vid Kommunförbundet.
Kommunförbundet anser att det är viktigt att hela samhället bär det humanitära ansvaret. Förbundet vill att kommunerna ska ha möjlighet att erbjuda högklassiga integrationstjänster.
Flera punkter i flyktingprocessen borde effektiviseras. Ersättningen som staten betalar till kommunen per kvotflykting och personer som blivit beviljade asyl är för liten. Bidraget ska täcka kostnaderna för den grundläggande integreringen. För tillfället beviljas 6 800 euro per under sju år gammal och 2 300 euro för över sjuåringar. Summan ska räcka för kostnaderna i ett år. Stödet betalas fyra år för kvotflyktingar och tre år för övriga. Kommunförbundet har räknat de verkliga levnadskostnaderna och föreslår att summorna borde vara betydligt högre: 10 900 euro för under sjuåringar och 3300 euro för över sjuåringar för att summorna ska fylla sitt ändåmål.
Migrationsexperten Wikman-Immonen säger att marginalisering kostar enorma summor.
– Desto snabbare en person blir delaktig i samhället och kan börja jobba desto bättre inbesparingar för samhället.
Arbetslöshetsgraden är hög bland invandrare. Enligt arbets- och näringsministeriet ligger arbetslösheten bland alla invandrare i Finland på 35 procent vilket är flerfaldigt i jämförelse med den nationella arbetslösheten.
”Kontrollerad flytt behövs”
Wikman-Immonen säger att det finns en del problem med systemet.
– En asylsökande som har fått uppehållstillstånd forslas så snabbt som möjligt till kommunerna, oavsett om kommunen har en plats för dem eller inte, säger Wikman-Immonen.
Det betyder att om flyktingen har en möjlighet att bo hos släkt eller bekanta så kan det hända att personen flyttar dit istället för att få en egen bostad. Wikman-Immonen anser att det är problematiskt eftersom kommunen inte alltid känner till att det har flyttat in en person som är berättigad till språkkurser eller vet hur samhället fungerar.
Detta har enligt Kommunförbundet lett till att vissa kommuner har varit tvungna att avstå från att ta emot flyktingar på grund av den okontrollerade situationen. Staten och kommunen bör tillsammans säkerställa att flytten och integrationen ska vara så smidig som möjligt.
Halvt års kö till kursen
Ett problem i huvudstadsregionen är också att vuxna kan tvingas vänta mellan sex och åtta månader på att få delta i arbets- och näringsbyråns integrationsutbildning. Det handlar om att lära sig språk och skaffa färdigheter för att klara sig i samhället och i arbetslivet.
Med mera resurser kunde processen snabbas upp och det skulle gå åt mindre resurser för att köa. Regeringen vill ha en högre arbetsrelaterad invandring, men om inte systemet för att lära ut baskunskaper fungerar är det betydligt svårare för människor att hitta jobb i Finland. I regeringsprogrammet står det skrivet att regeringen vill trygga tillräckliga resurser för integration.
Fakta:
Kommunerna samarbetar med arbets- och näringsbyrån då det gäller integration av invandrare och flyktingar.
Kommunen ska erbjuda den första bostaden åt personer som kommer från ett mottagningscenter.
Kommunen ordnar också språkkurser och ska kunna ge service på olika språk i grundläggande tjänster som i skolor och social- och hälsovården.
Kommunen ska kunna handleda nyinflyttade i hur samhället fungerar.
