Inga undantag för svenska lösningar
Regeringen Sipilä är okänslig för undantag och det gäller också särlösningar för det svenska språket, säger kommunforskaren Siv Sandberg angående tankesmedjan Agendas pamflett. Förvaltningsreformen med 18 nya landskap innebär också stora förändringar för de språkliga rättigheterna.
Den nya förvaltningsnivån med 18 nya landskap innebär stora förändringar för svenska språkets ställning i Finland, slog både språkrättsrådet Corinna Tammenmaa och kommunforskaren Siv Sandberg fast då de kommenterade tankesmedjans Agendas pamflett Regeringen Sipilä och svenskan.
I pamfletten har den politiska journalisten Anne Suominen gått igenom flera av de reformer regeringen Sipilä genomfört eller är på väg att genomföra och synat hur de språkliga aspekterna behandlats i dem. I rapporten behandlas t.ex. jourreformen, vård- och landskapsreformen, tingsrättsreformen, regeringens förhållande till Åland och Folktinget.
– Det är en lång lista av domänförluster, konstaterar Suominen.
Hon beskriver regeringens intresse för språkfrågor som tunt.
– Det verkar som om de gör det de måste, men inte mer, säger Suominen och tillägger att hon är lite förvånad över att Samlingspartiet som vill utge sig för att vara ett bildningsparti så långt låter Sannfinländarna styra i språkfrågorna.
Efter att ha arbetat med pamfletten och också intervjuat statsminister Juha Sipilä har Suominen kommit fram till att den njugga inställningen gentemot den svenskspråkiga befolkningens behov framför allt ligger i okunskap och tidsbrist hos regeringen.
– Förvånansvärt ofta är svaret man får på frågan varför svenska behov inte beaktats bättre i beredningen att ”det är en sådan tidsbrist”.
För att förbättra tjänstemännens språkkunskaper i svenska i Finland öppnar Sipilä för att diskutera återinförandet svenskan som obligatoriskt ämne i studentexamen.
– Det har inte förts någon diskussion om att återinföra svenskan men kanske vi borde göra det, säger Sipilä i pamfletten.
I programmet Partiets Dag Centern onsdagen 21.3 tog Sipilä tillbaka sitt uttalande och svarade entydigt nej på frågan om svenskan igen borde bli obligatorisk i studentexamen.
En effektiv agenda
Corinna Tammenmaa, språkrättsråd vid justitieministeriet håller med om att regeringen inte aktivt för någon agenda mot det svenska i Finland.
– Regeringen har en ekonomisk agenda. De vill effektivera genom större enheter och höja kvaliteten, säger Tammenmaa.
Ser man till de lagstadgade rättigheterna har de inte blivit sämre under regeringen . Däremot har kunskapen om de svenska behoven, administrationen och attityderna enligt Tammenmaa försämrats.
Om jourreformen och beslutet att Vasa centralsjukhus inte är ett av de sjukhus som får omfattande jour dygnet runt säger Tammenmaa att det största under processen var den nya grundlagstolkningen. Det handlar om paragraf 122 i grundlagen, som handlar om hur förvaltningen ska organiseras och indelas. I lagen står det att en indelning i sinsemellan förenliga områden ska eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder.
I jourreformen tolkades grundlagen så att det inte strider mot grundlagen om sjukhuset med omfattande jour dygnet runt ligger i Seinäjoki och inte i Vasa.
– Men här är det viktigt att minnas att den nya tolkningen inte var en omkullkastning av Lex Karleby utan en kompletternade tolkning, säger Tammenmaa.
I framtiden kommer man alltså att utgå både från tolkningen 2009 och 2016, säger Tammenmaa.
Kommunen varit en språklig garant
Både Tammenmaa och Sandberg lyfter upp förvaltningsreformen och de nya landskapen som något som har en stor inverkan för det svenska språket i Finland.
– Det har varit en trend länge att förstora enheterna inom den offentliga förvaltningen och det är också känt att ju större enheter, desto svårare är det att upprätthålla den svenska servicen, säger Sandberg.
Sandberg menar att den kommunstruktur vi har varit en garant för att få service på svenska.
– Det politiska inflytandet på svenska kommer att vara lågt på landskapsnivå, i synnerhet i södra Finland. I Österbotten kommer det att fungera bättre, säger Sandberg.
Hon säger också att det som kännetecknar den sittande regeringen är okänsligheten för undantag. Tidigare regeringar har ofta gjort undantag för t.ex. skärgårdsförhållanden, små kommuner eller språkförhållanden.
– Nu gäller det inte utan regeringen kör med en enhetlig fördelning i hela landet, säger Sandberg.
Hon menar att det här blir tydligt också då man ser hur regeringen förhållit sig till den politiskt starka huvudstadsregionens önskan om särlösning i landskapsindelningen.
– Regeringen är okänslig för avvikelser från den modell som de uppfattar som rätt, säger Sandberg.
