I Gävle är inkluderande kommunikation det nya normala

Boken
Boken "Bilder som förändrar världen" innehåller genusfloppar och normkreativa pärlor från hela Sverige. Foto: Tomas "Genusfotografen" Gunnarsson.
14.8.2018

– Vi ska inte skildra världen som den är idag, utan som vi vill att den ska se ut, säger Johan Adolfsson.  Adolfsson som är kommunikationschef i Gävle kommun är en av upphovsmännen till succéboken ”Bilder som förändrar världen”, en bildhandbok i genusmedvetet och inkluderande foto. Den 13 september medverkar Adolfsson i programmet på Kommunmarknaden.

Johan Adolfsson hade inte jobbat många månader som kommunikationschef i Gävle då han fick ett samtal av en kvinna som var upprörd över hur icke-genusmedvetna och icke-inkluderande bilderna från Gävle kommun var. Lite kaxigt lovade han då att lösa problemet på 2–3 månader.

– Det kommer du inte att klara sade kvinnan, du är ju man, berättar Adolfsson, men han lovade ändå fixa saken.

Bildhandboken visar hur man utmanar könsstereotypier. Foto: Tomas Gunnarsson

Projektet visade sig vara både svårare och längre än Adolfsson kunde föreställa sig. Men resultatet blev en handbok i genusmedvetet och inkluderande foto utarbetad tillsammans med genusfotografen Tomas Gunnarsson. Nu exporteras konceptet också utomlands.

– Vi började med att titta på oss själva, vilka vi som jobbar på kommunikationsenheten är. Det visade sig att vi alla var vita, kristna, heterosexuella personer i 35–45-årsåldern. Sedan tittade vi på vilka vi intervjuade och fotograferade och det visade sig att de var precis likadana. Vi reproducerade hela tiden en bild av oss själva, berättar Adolfsson.

Fler fiskmåsar än invandrare

En analys av bilderna i Gävle visade att kommunen främst hade bilder på sportiga vita män i 30-årsåldern, kvinnorna på bilderna gillade att shoppa och ta hand om barn, medan den äldre befolkningen lyste med sin frånvaro.

– Däremot hade vi fiskmåsar på bild. Faktiskt fler fiskmåsar än invandrare, säger Adolfsson.

Genusklyscha nummer ett? Aktiva män och passiva kvinnor och barn. (Foto: Tomas Gunnarsson)

Som en del av de nya riktlinjerna har Gävle kommun därför utgått från diskrimineringsgrunderna och gjort om dem till inkluderingsgrunder. Först på listan just nu ligger religiös grund.

– Om vi kan hitta personer som bär religiösa tecken eller symboler, fotograferar vi dem. Vi gör likadant med personer med annan sexuell läggning än den heterosexuella och personer med funktionsnedsättning. Sist på listan ligger den vita mannen. Honom fotograferar vi bara om vi inte kan hitta någon annan, säger Adolfsson.

Samma gäller val av intervjupersoner. Här följer Gävle kommun också inkluderingsgrunderna.

– Vi ska inte skildra världen som den är idag utan som att vi vill att den ska vara. Då är det okej om vi tillfälligt överbelastar synligheten av de personerna som inte vanligtvis får så mycket synlighet. På så sätt skapar vi det nya normala, säger Adolfsson.

Samtidigt poängterar han att det här är ett arbete som hela tiden utvecklas och aldrig blir klart.

– Vi vet hur innanförskapet ser ut idag, men det ändrar med tiden. Då måste också inkluderingsgrunderna ändras, säger Adolfsson.

Mångfald är ekonomiskt lönsamt

Bildhandboken och riktlinjerna är praktiska instrument för kommunikationsenheten i Gävle. Men ett inkluderande samhälle mår också bättre ekonomiskt.

Roadracing passar både flickor och pojkar. Foto: Tomas Gunnarsson

– Vi har räknat på vad utanförskap kostar och kommit fram till att det ligger runt 1,5 miljoner kronor per person om året. Om vi kan vara mer inkluderande finns det stora pengar att spara här, säger Adolfsson.

Han berättar om en välkänd teori för vad som påverkar en stads utveckling och tillväxt. Den handlar om att kunna ta tillvara de tre T:na Talang, Teknik och Tolerans, där tolerans står för att se alla människor som tillgångar.

– Vi vill vara en stad där vi ser mångfald som tillgång. Om vi gör det får vi samhällsekonomisk nytta, sammanfattar Adolfsson.

Exportprodukt med lokal vinkling

Hand- och inspirationsboken ”Bilder som förändrar världen” har sålts i 16 000 exemplar och resulterat i två nationella fotoutställningar som varit fullbokade i två år. Nu kommer Utrikesdepartementet i Sverige att skicka utställningen utomlands.

Tanken här är att inte bara visa upp exempelbilderna från Gävle och Sverige utan att också engagera lokala fotografer att göra en egen utställning och handbok.

– Det som är normen hos oss är inte nödvändigtvis normen i Kina, därför är det viktigt att varje land ser på innanförskapet och gör upp en egna inkluderingsgrunder, säger Adolfsson.

Johan Adolfsson föreläser på Kommunmarknaden den 13 september.

Intresserad av att höra mer? Möt Johan Adolfsson på Kommunmarknaden där han berättar om det normkreativa Gävle som blivit den senaste exporten från Sverige.

Torsdag den 13 september kl. 11.00 på svenska i rum A 3.6 och kl. 13.00 på engelska i rum B 3.3.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här