Huvudstadsregionen risar regeringens reformarbete
Landskapslagen är inte ändamålsenlig för organisering av förvaltningen och ekonomin i de nya landskapen tycker städerna i huvudstadsregionen. Esbo, Grankulla och Vanda säger klart ”Nej”, medan Helsingfors svarar ”till största delen inte”. Det kommer fram då man läser städernas utlåtanden till regeringen om vård- och landskapsreformen.
Kommunernas och städernas utlåtanden om regeringspropositionen till landskapsreform och reform av ordnandet av social- och hälsovården är på agendan för flera fullmäktigemöten den här och nästa vecka. Deadline för utlåtandena är onsdagen 9 november.
Kommuntorget har tittat närmare på utlåtandena från städerna i huvudstadsregionen.
Så här svarar städerna på frågorna 4 och 5 i sina utlåtanden:
- Är landskapslagen en ändamålsenlig allmän lag för organiseringen av förvaltningen och ekonomin i de nya landskapen?
- ja
- till största delen
- till största delen inte Helsingfors
- nej Esbo, Grankulla, Vanda
- tar inte ställning
- I 2 kap. i landskapslagen anges landskapets uppgifter. Är den helhet av uppgifter somföreslås höra till landskapet ändamålsenlig med tanke på målen med reformen?
- ja
- till största delen Grankulla
- till största delen inte Helsingfors
- nej Esbo, Vanda
- tar inte ställning
Christoffer Masar, stadsdirektör i Grankulla, säger att det är en balansgång att föra fram kritik mot reformen.
– Allmänt taget är vi inte så glada över reformen i Grankulla men man måste balansera mellan att vara kritisk och realistisk. Vi kan inte bara säga nej hela tiden utan ibland är det bättre att pragmatiskt föra fram sådana ändringsförslag som vi tycker är viktiga att få med.
Esbo behandlade frågan på sitt fullmäktigemötet i måndags (31.10) och ställer sig mycket kritisk till vårdreformen. I Helsingfors godkändes utlåtandet i går (2.11) med några smärre ändringar. Vanda och Grankulla behandlar sina utlåtanden i respektive fullmäktige på måndagen 7.11.
Masar berättar att städerna i huvudstadsregionen haft tillgång till varandras beredningar då de skrivit sina utlåtanden. Dessutom kommer en del formuleringar från den gemensamma beredningen till förslaget om särlösning för städerna i huvudstadsregionen som Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla arbetade fram tidigare i höst, men som regeringen gav kalla handen.
– Grankulla skiljer sig ändå väldigt mycket från de övriga städerna så vi har nog skrivit vårt utlåtande själv.
Stora städer vill producera själva
Flera av städerna i metropolen för fram huvudstadsregionens särställning gällande storlek. Landskapet Nyland med sina 1,6 miljoner invånare är 23 gånger större än det minsta landskapet med 70 000 invånare.
Städerna anser långt att reformen inte förbättrar tillgången till service för invånarna. Helsingfors skriver t.ex. i sitt utlåtande att Helsingfors och huvudstadsregionen utgör en naturlig servicehelhet och att det inte ger något mervärde att höra till landskapet Nyland för Helsingfors del, åtminstone inte gällande primärvården.
Helsingfors lyfter också fram att kommunerna, i synnerhet de större städerna, också i framtiden ska ha möjlighet att producera tjänster själva och ha hand om sådana uppgifter som man nu planerat ge till landskapen.
Också i Vanda anser man att kommunerna själva ska kunna producera sådan service inom social- och hälsovården som omfattas av valfrihetssystemet. I Vandas utlåtande står det också att landskapen och kommunerna friare ska kunna komma överens om att kommunen kan ta hand om sådana uppgifter som hör till landskapen.
Finansieringen svår nöt
Finansieringsbiten och hur statsandelarna och utjämningssystemet ska fungera efter reformen får kritik av städerna i huvudstadsregionen.
- Är de utjämningsarrangemang och övriga ändringar som föreslås i statsandelssystemet för att lindra betydande kommunvisa omställningar på grund av social- och hälsovårdsreformen godtagbara och tillräckliga (24 §, 27 §, 27 b § och 55 § i lagen om statsandel för kommunal basservice)?
- ja
- till största delen
- till största delen inte, Helsingfors
- nej, Esbo, Vanda, Grankulla
- tar inte ställning
I Esbo säger man att reformen kraftigt kommer att påverka stadens verksamhet i och med att två tredjedelar av intäkterna från kommunalbeskattningen och 40 procent av samfundsskatten faller bort.
I Grankulla ser Masar att finasieringsfrågan är en av de viktigaste frågorna. I Grankulla är inkomstbortfallet från skatteintäkterna betydligt större än kostnaderna för social- och hälsovården, så det blir en minusaffär för staden.
– Idag klarar vi oss bra med de skatteintäkter vi får från våra invånare, men i framtiden är vi totalt beroende av statsandelar och det är en mycket osäkrare situation, säger Masar.
I utlåtandet slår Grankulla fast att de kommuner som nu förlorar på systemet långt är de kommuner som tidigare via skatteutjämningen deltagit i finansieringen av andra kommuners verksamhet.
I Vanda är man inne på samma linje och tycker det är problematiskt att statsandelarna får en så betydande roll i kommunens ekonomi.
Helsingfors lyfter upp Kommunförbundets poäng att det i reformförslaget saknas ordentliga uträkningar för hur kommunernas ekonomi ska tryggas i framtiden. Kommunförbundet uppskattar att reformen kan leda till en ekonomisk kris för vissa enskilda kommuner och att en svagare inkomstbas och sämre möjligheter för investeringar har en negativ påverkan för utvecklingen av ekonomin som helhet.
Grankulla och Vanda behandlar sina utlåtanden på respektive fullmäktigemöte på måndag. Masar tror att Grankullas utlåtande i det stora hela kommer att godkännas som sådant.
– Det kan komma in några små justeringar och finslipningar, men några större förändringar tror jag inte kommer.
