Höginkomsttagare överrepresenterade i kommunpolitiken – pandemin slog hål i låginkomsttagares valdeltagande
Bland låginkomsttagare sjönk röstningsaktiviteten till klart under 40 procent, visar färsk rapport.
Ojämlikheten bland väljarna ökade ovanligt mycket i kommunalvalet i somras. Lågutbildades och låginkomsttagares röstningsaktivitet sjönk mest. Det här är väljare som redan i tidigare val i medeltal röstat mindre flitigt än andra, meddelar Helsinki Graduate School of Economics (Helsinki GSE).
– Det är oroväckande att de ojämlika förutsättningarna för röstningsaktiviteten stärktes mycket kraftigare än tidigare trender hade gett anledning att tro. Marginaliseringen av låginkomsttagare och lågutbildade ökade kraftigt, säger Janne Tukiainen, professor vid Åbo universitet, i ett pressmeddelande.
Trenden framgår i Helsinki GSE:s senaste Situationsrumsrapport. Situationsrummet (fi. Tilannehuone) är en forskningsgrupp i coronaekonomi som Helsinki GSE grundade i fjol våras tillsammans med Statens ekonomiska forskningscentral VATT.
På vilket sätt påverkar då faktorer som coronakrisen förstärkt just låginkomsttagares och lågutbildades röstningsaktivitet? Tukiainen säger att rapporten inte svarar på den frågan, men å andra sidan är den minskande röstningsaktiviteten just i dessa grupper begriplig.
– I många avseenden har coronatiden behandlat människor på ett ojämlikt sätt.
Låginkomsttagares röstar på höginkomsttagare
Valdeltagandet i kommunvalet var 55,1 procent. Röstningsaktiviteten sjönk i alla befolkningsgrupper, men mest bland ovan nämnda grupper.
I den färska utredningen delades väljarna in i tio grupper, utgående från deras inkomster. I gruppen som hade lägst inkomst sjönk röstningsaktiviteten till klart under 40 procent. Ännu i kommunalvalet 2017 var röstningsaktiviteten i denna grupp klart över 40 procent.
Syns då låginkomsttagarnas allt svagare röstningsaktivitet i hur kandidater som själva är låginkomsttagare klarar sig? Tukiainen säger att låginkomsttagare inte alltid röstar på kandidater som företräder deras egen inkomstgrupp.
Denna inkomstgrupps och lågutbildades representation bland kandidater och invalda ändrades inte på något betydande sätt i kommunalvalet, säger Tukiainen.
Höginkomsttagare och högutbildade är starkt överrepresenterade, om man jämför med väljarnas inkomst- och utbildningssituation. Så har situationen varit redan länge.
– Kommunalvalet ändrade inte på det här.
Väljarna följde med smittläget i hemkommunen
Helsinki GSE:s rapport visar att corona-tiden inverkade på ett betydande sätt på människors röstningsbeteende. Förhandsröstandet blev mer vanligt i områden där smittsituationen var relativt svår. Det här syntes främst bland unga, högutbildade och höginkomstagare.
Utgående från rapporten verkar flytten av valet, från april till juni, och förlängningen av förhandsröstningstiden ha varit ett lyckat beslut, säger Tukiainen.
– Eftersom förhandsröstningsaktiviteten ökade i områden där coronaviruset spritts mest kan man dra slutsatsen att hälsorisken inverkade på folks röstningsbeteende. Enligt rapporten hindrade hälsorisken inte människor från att rösta, utan styrde när de röstade. Beslutet att göra det lättare att förhandsrösta verkar alltså enbart ha varit en positiv sak.
Pandemins konsekvenser undersöktes
- I Helsinki GSE:s Situationsrum medverkar 20 ekonomiforskare från olika områden.
- I den färska rapporten beskrivs pandemins inverkan på valdeltagandet, förhandsröstningens popularitet, kandidatuppställningen och på hurdana kandidater som blev invalda.
- Bland annat jämfördes kommuner med många coronfall med sådana kommuner som drabbats lindrigare. Dessutom jämfördes sommarens kommunalval med de två tidigare kommunalvalen.
- Fokus var på hur pandemin syns i olika ålders-, utbildnings- och inkomstgruppers beteende, bland annat med hjälp av rösträtts- och kandidatregister.
- Rapporten finns att läsa på helsinkigse.fi (på finska).
Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.
