Håller vårdreformen på att glömmas bort?
Över 600 kommunala beslutsfattare deltar i kommunernas Ekonomi- och finansieringsforum som arrangeras 10-11.2.2016. I sitt öppningsanförande tog Kommunförbundet styrelseordförande Sirpa Paatero upp de aktuella inom vården och regionförvaltningen.
– I åratal har man talat om att social- och hälsovården behöver läggas om, men nu ser det ut som om vårdreformen skulle hamna i skymundan för den pågående reformdiskussionen, sade Kommunförbundets styrelseordförande, riksdagsledamot Sirpa Paatero när hon öppnade Kommunernas ekonomi- och finansieringsforum.
Många slags statliga och också kommunala verksamheter ska överföras till landskapen. Vårdreformen är genomgripande och därför är det förståeligt att kommunala aktörer är skeptiska till tidsplanen och till hur det ska hittas en finansieringslösning, påpekade Paatero.
Trots den svaga ekonomiska utvecklingen och nedskärningarna i statsandelarna uppnådde den kommunala ekonomin balans i fjol. Det visar att kommunerna sköter ekonomin ansvarsfullt. Därför får balanseringskraven för den kommunala ekonomin inte hindra förnuftiga investeringar i grundläggande reparationer och övriga investeringar när regeringens kommande ramförhandlingar bereds. Kommunförbundet anser att självfinansieringsandelen av investeringar kan höjas på lång sikt.
Ologiskt att dra kommunerna över en kam
Vi är det mest glesbebyggda landet inom EU och vi har ganska få stadsregioner. Därför är det som fungerar i Kajanaland eller södra Karelen inte nödvändigtvis direkt tillämpligt i tätare bebyggda regioner där en enskild stad kan vara större än månget landskap. Att likrikta kommunerna i ett land där förhållandena avviker mycket från varandra är inte förnuftigt, underströk Paatero.
Kommunförbundet har föreslagit att kommunerna och landskapen bör kunna avtala om arbetsfördelningen och tillsammans göra det möjligt att överföra uppgifter mellan sig.
Kommunerna har förmågan att ensamma eller gemensamt sköta sina uppgifter inom ramen för sin omfattande självstyrelse. Ett viktigt bevis på att kommunerna kan ta hand om också digra helheter är det sysselsättningspolitiska kommunförsöket, där kommunerna tog på sig att aktivera dem som är mest svårsysselsatta och organisera verksamheten, framhöll Paatero.
Resultaten från försöket, som avslutades vid årsskiftet, är mycket uppmuntrande, för sysselsättningen utvecklades utan undantag positivare i försökskommunerna än i liknande kommuner som inte deltog i försöket. Kommunerna är beredda att ta sitt ansvar för att aktivera dem som är svårsysselsatta.
Inte minst därför är det angeläget att kommunerna framöver är tillräckligt starka och har de resurser och befogenheter de behöver för denna viktiga uppgift.
I år är det över 600 deltagare på kommunernas Ekonomi- och finansieringsforum.
