Gentlemannaöverenskommelse får kalla handen – riksdagsledamöter ska också få ställa upp i landskapsval

Foto: Ville Miettinen.
Foto: Ville Miettinen.
18.5.2017

Anna-Maja Henrikssons förslag om en gentlemannaöverenskommelse att riksdagsledamöter inte ska ställa upp i landskapsvalet övertygar inte de övriga riksdagspartierna. De gröna och SDP tycker det är en lagstiftningsfråga. Centern och Samlingspartiet uppmanar sina riksdagsledamöter att kandidera.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson efterlyste i Svenska Yles artikel tidigare i veckan en diskussion mellan riksdagspartierna om på hur många nivåer politikerna i framtiden ska kunna verka.

– Jag skulle själv välkomna en sådan här diskussion. Jag tror det skulle vara hälsosamt. Personligen är jag beredd att diskutera en gentlemannaöverenskommelse partierna emellan att riksdagsledamöterna står över landskapsvalet, sade Henriksson till Svenska yle.

Anna-Maja Henriksson. Foto: Kimmo Brandt

För Kommuntorget preciserar Henriksson att förslaget handlar både om tidsanvändning och demokrati.

– Många riksdagsledamöter är idag engagerade i sina hemkommuner. Hur bra är det för demokratin om samma personer sitter med på alla nivåer? undrar Henriksson.

En kartläggning bland partisekreterarna visar att de övriga partierna inte ser en gentlemannaöverenskommelse som någon lösning på problemet.

Regeringspartierna ser överhuvudtaget inte något större problem i att riksdagsledamöter kandiderar i landskapsvalet. Tvärtom uppmanar både Samlingspartiet och Centern sina riksdagsledamöter att ställa upp.

– Eftersom det första landskapsfullmäktige kommer att göra stora beslut om landskapets servicestruktur och andra frågor som rör reformerna behöver vi ett starkt politiskt kunnande. Jag uppmanar tvärtom alla våra riksdagsledamöter och toppnamnen inom kommunerna att kandidera i landskapsvalet, säger Samlingspartiets partisekreterare Janne Pesonen.

SDP, De gröna och KD har större förståelse för Henrikssons resonemang.  Både De grönas partisekreterare Lasse Miettinen och KD:s partisekreterare Asmo Maanselkä efterlyser en diskussion om på hur många nivåer en och samma person kan vara invald. Miettinen funderar på om man via lagstiftning borde begränsa möjligheten till att vara verksam på högst två av tre nivåer samtidigt.

Däremot tror inte heller oppositionen på en gentlemannaöverenskommelse.

– Inofficiella avtal är sällan hållbara lösningar då man vill utveckla demokratin, säger Miettinen.

Henriksson tycker inte heller det vore en dålig idé om frågan avgjordes i lagstiftningen.

– Då skulle saken vara ur världen. Men nu vet vi inte hur regeringen tänkt och därför efterlyser jag en diskussion.

Varför ser du att just riksdagsledamöter inte skulle ställa upp i landskapsvalet?

– Jag ser det som en problematisk situation och ett svårt system om en och samma person kunde sitta med på högst två av tre nivåer. Lanskapsvalet är nytt och därför är det möjligt att föra en diskussion om just riksdags- kontra landskapsval, säger Henriksson.

Hon påpekar att detta  är något SFP inte diskuterat inom partiledningen, utan hennes egna funderingar.

Kommuntorget skickade ut  följande frågor per e-post till partisekreterarna inom riksdagspartierna: Janne Pesonen (Saml.), Riikka Slunga-Poutsalo (Sannf.), Jouni Ovaska (C), Antton Rönnholm (SDP), Lasse Miettinen (Gröna), Asmo Maanselkä (KD), Joonas Leppänen (VF) (inget svar)*

Hur ser ni inom partiet på att politiker kan sitta med på tre olika nivåer?

Det här är enligt mig bara en fråga om tidsanvändning och en fråga som varje politiker måste ta ställning till själv. I sig är varken uppgifterna som förtroendevald i kommunen eller landskapet så betungande att man inte kunde vara riksdagsledamot samtidigt.  Jag ser inget teknisk hinder för att en och samma person är aktiv på alla tre nivåer samtidigt. Eftersom det första landskapsfullmäktige kommer att göra stora beslut om landskapets servicestruktur och andra frågor som rör reformerna behöver vi ett starkt politiskt kunnande. Jag uppmanar tvärtom alla våra riksdagsledamöter och toppnamnen inom kommunerna att kandidera i landskapsvalet. Janne Pesonen, Saml.

 Vi diskuterade saken tidigare i en arbetsgrupp med alla partisekreterare. Jag minns inte att ett enda parti skulle ha ifrågasatt riksdagsledamöterna rätt att ställa upp i landskapsvalet om de så önskar. Riikka Slunga-Poutsalo, Sannf.

Centern uppmanar sina aktörer (också riksdagsledamöter) att ställa upp i landskapsvalet. Till landskapsförvaltningen behövs ett mångsidigt kunnande och kandidater med olika bakgrund. Redan då man kandiderar är det skäl att göra klart för sig själv om tiden räcker för att sköta uppdraget framgångsrikt. Jouni Ovaska, (C)

 

Vi har inte gjort någon linjedragning inom partiet. Det är naturligtvis en grundläggande rättighet att få delta. Tidtabellsmässigt blir det säkert problematiskt för personer med fullspäckade kalendrar. Dessutom är en del medlemmar i statsrådet. Antton Rönnholm (SDP)

 

 


Jag föreslog själv i partisekreterarnas arbetsgrupp att vi skulle ha utrett om en och samma person kan ställa upp i alla tre val och/eller om samma person kan vara förtroendevald på alla tre nivåer.  Nu gäller förbudet att ställa upp på två nivåer bara EU-parlamentariker och riksdagsmän: samma person kan inte både vara förtroendevald i Bryssel och sitta i riksdagen  i Finland.  Det här borde vi allvarligt överväga. Det kunde vara ändamålsenligt att i lagen begränsa möjligheten att samtidigt vara förtroendevald i kommunen, landskapet och riksdagen, t.ex. så att en person samtidigt kan vara invald på högst två nivåer. Lasse Miettinen, (Gröna)

Riksdagsledamöternas deltagande i kommunalvalet har motiverats med att de får viktigt information om situationen och beslutandet i kommunen.  Samma motivering torde gälla det nya landskapsfullmäktige. Landskapsfullmäktige får sina pengar ur statens budget och det skulle vara underligt om där inte satt en enda riksdagsledamot som följde med hur allt fungerar och om man borde göra några lagstiftningsmässiga ändringar  om det visar sig vara problem.  Lagpaketet om landskapslagen behöver i synnerhet i början flera ögonpar som granskar om systemet fungerar också inifrån. En annan fråga är hur tiden och orken ska räcka till för att de förtroendevalda ska sköta sina uppdrag bra i alla organ. I det nuvarande systemet låter man väljarna avgöra detta. Vi borde diskutera vilka alla organ i Finland och EU en och samma person kan vara invald i. Asmo Maanselkä (KD)

Är en gentlemannaöverenskommelse om att riksdagsledamöter inte ställer upp i landskapsvalet möjlig?

 Jag tror inte att Samlingspartiet är entusiastiskt över den här tanken. De första landskpasfullmäktigena definierar hela servicestrukturen i de nya landskapen och skapar en ny förvaltning och verksamhetskultur. Jag ser det som mycket viktigt att hela den tunga serien av politiker är med och fattar de här besluten. I val från 2021 framåt kan man fundera på nytt. Janne Pesonen, Saml.

Jag tror inte att det på något sätt vore möjligt. Med en gentlemannaöverenskommelse kan man inte begränsa medborgarnas rätt att delta i det gemensamma beslutsfattandet genom att ställa upp i val också om de ”redan” är riksdagsledamöter. Riikka Slunga-Poutsalo, Sannf.


Jag vill inte begränsa riksdagsledamöternas rätt att kandidera. Också de måste ha en möjlighet att påverka utvecklingen i sina landskap genom landskapsförvaltningen. Den som i val får medborgarnas förtroende och blir invald ska sköta sitt uppdrag noggrant och sätta sig in ärendena. Det här gäller både i kommun- och landskapspolitiken och i riksdagen. Jouni Ovaska, (C)


Istället för avtal borde de här sakerna diskuteras och bestämmas på lagnivå utgående från a) blir det val och b) vilka är valbara. Regeringens förslag på detta har jag inte sett. Antton Rönnholm (SDP)

 

 


Jag ser själv att vi borde hitta en lösning genom lagstiftning. Inofficiella avtal är sällan hållbara lösningar då man vill utveckla demokratin. Kärnan i problemet är inte   riksdagsledamöter som brinner för att vara med och bygga upp de nya landskapen. Det kan tvärtom vara en verklig styrka nu då landskapen ska köra igång sin verksamhet. Problemet ligger i att Finland inte har funderat på hur många uppgifter en och samma person kan ha samtidigt: kommunalt förtroendevald, landskapspolitiker, riksdagsledamot, europaparlamentariker, minister. Den här helheten måste övervägas och vara ändamålsenlig och de ändringar som behövs borde skrivas in i vallagen. Lasse Miettinen, (Gröna)

Regeringen ville ha en landskapsförvaltning. Nu måste man få den att fungera i praktiken. Knappast blir det perfekt genast från start. Lagstiftningen kommer att måsta uppdateras under resans gång.  Ur medborgarnas synvinkel är det viktigt att de bästa förmågorna är med i landskapsförvaltningen så att tjänsterna fungerar så smidigt som möjligt. Jag förstår inte hur det skulle bli enklare för landskapen att inleda sin verksamhet om riksdagsledamöterna, som har hittat på den här konstruktionen, skulle lämnas utanför förvaltningen. Asmo Maanselkä (KD)

* svaren är översatta till svenska av redaktionen.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här