Förslag om att dela in Nyland i två valkretsar får kalla handen av SFP:s Guseff - ”Löser inte problemet”
Valdirektör föreslår att ojämlikheten mellan valkretsarna åtgärdas genom att Nyland delas upp.
Den nuvarande indelningen i valkretsar är ojämlik för såväl partier som för väljare och därför måste Nylands valkrets delas upp i två kretsar.
Det säger valdirektör Arto Jääskeläinen vid Justitieministeriet till tidningen Ilta-Sanomat och han får medhåll av Sami Borg, valexpert och forskare vid Tammerfors universitet.
I Finlands 12 valkretsar är förutsättningarna för partierna och väljarna väldigt olika, och ojämlikheten ökar eftersom befolkningen i Nyland växer medan den minskar på andra håll i landet, menar de två experterna.
Den så kallade osynliga rösttröskeln för att bli invald i Nylands valkrets är 2,7 procent, medan den i Lapplands valdistrikt är 12,5 procent, skriver Ilta-Sanomat.
Det här leder till att nya partier – som till exempel Harry Harkimos Liike Nyt – måste etablera sig i Nyland medan enbart redan etablerade partier klarar sig i de mindre valdistrikten. Samtidigt är valkampanjer betydligt dyrare i Nyland än i de övriga valkretsarna, säger Borg.
Jääskeläinen menar att det här är ett demokratiskt problem eftersom nyländska väljare har ett större urval att ta ställning till medan väljare i mindre valkretsar har färre alternativ.
Skulle inte påverka SFP
Även om en tudelning av Nylands valkrets inte löser problemen med de små valkretsarna så föreslår Jääskeläinen ändå att en gräns skulle gå mellan Vanda och Nurmijärvi och mellan Esbo och Vichtis för att på så sätt skapa en valkrets i öster och en i väster. Det här kunde göras tills nästa riksdagsval, utan ändringar i grundlagen.
Att hitta en politisk samsyn på lösningen lär ändå bli svårt, och skälet till det är enligt Ilta-Sanomats artikel att små partier som SFP riskerar förlora mandat om tröskeln för att bli invald höjs.
SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff skjuter ner förslaget att dela in Nylands valkrets. Men skälet är inte att en sådan indelning skulle hota SFP:s nyländska mandat.
– Vi skulle ha fått tre mandat i förra riksdagsvalet även om Nyland hade haft två valkretsar. De siffror jag sett tyder på att SDP och De gröna hade vunnit mandat på en sådan indelning, och att VF och KD skulle ha tappat ett mandat i senaste val. Och det är klart att för nya partier skulle det ha stor betydelse.
Förslaget att dela in Nyland i två valkretsar signalerar att målsättningen är fel, säger Guseff. En förändring ska inte ta sikte på att höja rösttröskeln, utan snarare at sänka den. Endast på så sätt minskar man på skillnaden mellan antalet röster och mandat.
Han spekulerar att ett skäl till att en indelning nu föreslås kan vara för att man vill slå samman två mindre valkretsar och på så sätt fortfarande ha 12 valkretsar, som är minimiantalet enligt grundlagen.
Väljarnas röster är inte olika värda
Men överlag säger Guseff att åtgärden missar problematiken. Att Nyland växer är inte ett problem, men nog att det finns valkretsar där befolkningen hela tiden minskar och att partierna därför behöver en allt större andel av rösterna för att vinna mandat. Lapplands valkrets är typexemplet i det här fallet.
– Men jag ifrågasätter påståendet att väljarnas röster skulle vara olika mycket värda på grund av det. Sett till vad som behövs för att bli invald är alla valkretsar nära varandra, eftersom antalet mandat per valkrets fördelas enligt befolkningsunderlaget. I senaste riksdagsval krävdes det i Nyland 12 406 röster för att ett parti skulle få ett mandat. I Egentliga Finland behövdes 12 655 röster och i Lappland 9 707 röster.
Guseffs poäng är alltså att i det här avseendet ligger de olika valkretsarna nära varandra, på gaffeln 10 000–12 000 röster.
-Så påståendet att röster är olika värda stämmer inte. Men det är sant, att många röster går till spillo i till exempel Lappland där den dolda rösttröskeln är högre. Men det problemet löser man inte genom att höja tröskeln i Nyland, där man kommer närmast det proportionerliga antalet röster sett till mandat. Det skulle bara leda till att fler röster går till spillo i Nyland.
Svårt att slå ihop valkretsar
Guseff säger det nuvarande valsystemet har sina utmaningar och att det under åren funnits ansatser att lösa det. Till exempel har ett utjämningssystem utretts, men det har sina nackdelar i och med att riksdagen har bara 200 ledamöter och att det skulle vara svårt för väljare att förstå varför någon som finns utanför listan över invalda skulle ta en invald ledamots plats med motiveringen att representationen blir mera rättvis.
– Styrkan med det nuvarande valsystemet är att det är rätt okomplicerat och lätt för väljarna att förstå.
En annan lösning – som Guseff tycker är värd att fortsätta utreda – är att man slår ihop mindre valkretsar. Det här med tanke på valkretsar som Lappland och Satakuntas, som dras med de ovannämnda problemen.
Men också sammanslagningar av valkretsar orsakar problem. Sammanslagningar skapar onaturliga helheter med långa avstånd och dålig regional representativitet, något som är viktigt att bibehålla, säger Guseff.
– När Norra Savolax valkrets slog ihop med Karelens och Södra Savolax valkrets med Kymmenedalens väckte det mycket kritik. Skulle det finnas en enkel lösning på det här hade den redan genomförts.
Enligt Ilta-Sanomat kommer Arto Jääskeläinen att presentera sitt förslag till en nyligen bildad arbetsgrupp, bestående av partisekreterarna, som kommer att utreda vallagens utvecklingsbehov.
