Forskning: Het skolfråga i Korsholm visar medborgardiskussionens potential
Debatten om skolstängningar i Korsholm ledde till en medborgardiskussion, som ledde till en forskningsrapport som nu publicerats.
I november 2016 rasade en skoldebatt i Korsholm. Det fanns ett principbeslut av fullmäktige om att skolorna i Petsmo, Hankmo, Veikars och Kuni-Vassor skulle stängas. De här skulle ersättas av ett lärcenter i Kvevlax.
Debatten blev också ett laboratorium för akademiforskare Kim Strandberg och hans kollegor vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi. Institutet har länge varit ledande i Finland när det handlar om deliberation, alltså medborgardiskussioner, och hur dessa påverkar folks åsikter.
– Framför allt intresserade frågan oss för att den väckte känslor. Föräldrar och Hem och skola debatterade och skrev insändare. Det var en het potatis, säger Strandberg.
Strandberg säger att man tills då från forskarhåll inte riktigt vågat testa deliberationsmetoden på svåra ämnen som berör folk och som är aktuella i kommunerna. Efter Korsholmsexperimentet har det blivit mera av en trend bland samhällsvetare inom området.
Två grupper, olika förutsättningar
Strandbergs och universitetslärare Janne Bergs vetenskapliga artikel ”When reality strikes: Opinion changes among citizens and politicians during a deliberation on school closures” publiceras nu i International Political Science Review.
Artikeln utgår alltså från den medborgardiskussion som genomfördes i Korsholms medborgarinstitut i november 2016. I den deltog 35 personer. Två tredjedelar var Korsholmsbor med starka åsikter mot skolstängningarna, de övriga var politiker som varit med och fattat principbeslutet.
Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena gruppen fick diskutera skolfrågan fritt, den andra utgick från regler och hade en diskussionsledare. Syftet var alltså att jämföra hur de sidorna – medborgarna och politikerna – började förstå varandras åsikter, beroende på om diskussionen var fri eller följde vissa regler.
Åsikterna förändrades inte, förståelsen ökade
Strandberg säger att stämningen under medborgardiskussionen var överlag bra. I gruppen som diskuterade utan regler hände det att röster höjdes, och att en del deltagare dominerade samtalet.
– Det är något man försöker undvika i en ledd diskussion.
Så vad kom då Strandberg och Berg fram till? Å ena sidan ändrade varken medborgare och politiker sina åsikter nämnvärt, oavsett i vilken grupp de diskuterade skolfrågan. Det här var att vänta, säger Strandberg. Förändringar, om de förekommer, är i allmänhet små.
Å andra sidan så såg man att medborgarlägret bättre förstod politikernas perspektiv.
– Vi använde oss av två aspekter. Den ena var det principiella, där folk var principiellt mot skolstängningarna för att de trodde att det skulle få negativa konsekvenser. Den andra aspekten var det specifika. Där handlade det till exempel om vad stängningarna skulle spara kommunen. Sett till den aspekten kom medborgarna närmare politikernas perspektiv. Vi tror att det har att göra med att de fick mera information om lärcentret. Det fanns en liten tendens att politikerna bättre förstod det principiella motståndet, men förändringen var inte lika tydlig där.
Är det inte nedslående att ingen ändrade åsikt, om man tänker på vilken roll medborgardiskussioner kunde ha?
– Det fanns ändå ett visst resultat, och det här vara bara ett tillfälle under två timmar. Skulle medborgardiskussionen ha genomförts innan principbeslutet togs kunde samtalsresultatet ha tagits med i beslutsprocessen. Det handlar också om att få folk att förstå en fråga. Poängen är inte enbart att få folk att byta åsikt.
Mer positivt än negativt
Strandberg kallar medborgardiskussionen i Korsholm för ett litet genombrott. Intervjuerna efteråt visade att deltagarna var nöjda och att föredra framför stora torgmöten där politiker möter en ofta arg publik.
– Det här har mera potential. Medborgardiskussionen gav mera positivt än negativt och är ett bra sätt att skapa förståelse mellan åsiktsgrupper. Det är också bättre för legitimiteten hos beslut om folk förstår på vilka grunder de tas.
Bevisligen såg också Korsholm potentialen i metoden. Institutet för samhällsforskning anlitades när kommunsammanslagningen med Vasa utreddes och den utredningen inkluderade sju medborgardiskussioner. De här kommer att resultera i ytterligare forskningsrapporter.
Någon sammanslagning av Korsholm och Vasa blev det inte. Däremot stängdes de fyra skolorna enligt principbeslutet. Lärcentret i Kvevlax öppnade för två veckor sedan.
