Fler eller färre i fullmäktige? Beslutsfattarna är delade
Borde kommunernas fullmäktigeförsamlingar krympa eller växa? Åsikterna bland kommunernas förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare är delade.
40 procent av dem som deltog i beslutsfattarenkäten säger nej till ett mindre antal ledamöter i fullmäktige, medan 36 procent är positivt inställda.
Mest stöd får ett mindre fullmäktige av de ledande tjänsteinnehavarna, av dem stöder 61 procent en minskning, framgår det av beslutsfattarenkäten inom forskningsprogrammet ARTTU2 som koordineras av Kommunförbundet.
Med anledning av den nya kommunallagen måste varje kommun före kommunalvalet år 2017 fatta beslut om fullmäktiges storlek som, beroende på kommunens storlek, kan vara antingen mindre eller större än det nuvarande fullmäktige.
– Fullmäktige med ett större antal ledamöter får inte mycket understöd hos de svarande, oberoende av om de är förtroendevalda eller ledande tjänsteinnehavare. I hela materialet finns det bara 7 procent som är positivt inställda till större fullmäktige, säger forskaren Siv Sandberg som analyserat materialet.
Borgmästaremodell
Kommunallagen möjliggör för närvarande en borgmästarmodell, där fullmäktige kan välja en borgmästare och de biträdande borgmästarna för fullmäktiges mandatperiod.
Borgmästaren är ordförande för kommunstyrelsen och högsta ledare för den kommunala förvaltningen. Borgmästarmodellen används för närvarande i Tammerfors och Birkala. I Helsingfors och Tusby övergår man till borgmästarmodellen efter kommunalvalet 2017.
– Av de kommunala beslutsfattare som besvarade enkäten förhåller sig 47 procent negativt till borgmästarmodellen, 24 procent neutralt och 29 procent positivt. Den positivaste inställningen har fullmäktigeledamöterna och styrelseledamöterna och den negativaste har de ledande tjänsteinnehavarna, säger Siv Sandberg.
Enkäten visar att Gröna förbundets representanter är mest positiva till tanken att fullmäktige väljer borgmästare, av dem understöder 51 procent modellen. Vänsterförbundets och de obundnas representanter är mest negativa till att fullmäktige väljer borgmästare, av dem är nära 60 procent negativt inställda.
Av Centerns och Kristdemokraternas representanter har ungefär hälften en negativ inställning till modellen med borgmästare som väljs av fullmäktige.
– Enligt enkäten är knappt en tredjedel, sammanlagt 31 procent av de svarande, i teorin positiva till att borgmästaren väljs genom direkt folkval. Detta alternativ är tillsvidare inte möjligt enligt lag, framhåller Sandberg.
Mest positiva till att borgmästaren väljs genom direkta val är de nämndledamöter som inte har en fullmäktigeplats. Den negativaste inställningen till att borgmästare väljs genom direkta val har de ledande tjänsteinnehavarna, av vilka 65 är negativt inställda till alternativet. Enligt de ledande tjänsteinnehavarna skulle det vara lite bättre att fullmäktige väljer borgmästare än att borgmästaren väljs genom direkta folkval.
Så här gjordes enkäten
Enkäten besvarades av 1 578 kommunala beslutsfattare (ledande tjänsteinnehavare, fullmäktige-, styrelse- och nämndledamöter) i 42 kommuner i slutet av 2015. Befolkningsstrukturen tillsammans med de andra omständigheterna i forskningskommunerna bildar ett representativt urval av hela Finland.
I programmet ARTU2 utreds hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet, personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.
I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genom-fördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.
