Fem kommundirektörer kandiderar i riksdagsvalet

Bara fem kommundirektörer kandiderar i riksdagsvalet medan två ännu funderar på om de ska ställa upp eller inte. Det framgår av Kommuntorgets och Kuntalehtis enkät som besvarades av 198 kommundirektörer.

Två kommundirektörer från de svensk- och tvåspråkiga kommunerna ställer upp i riksdagsvalet. Mikko Ollikainen i Vasa valkrets och Barbara Heinonen i Egentliga Finlands valkrets kandiderar båda för Svenska folkpartiet. Bland kommundirektörerna i de finskspråkiga kommunerna ställer Vesa Huuskonen, kommundirektör i Parikkala, upp för Samlingspartiet. Puumalas kommundirektör Matias Hildén, som jobbar som specialmedarbetare för kommunminister Anu Vehviläinen, ställer upp för Centerpartiet.

Mikko Ollikainen valde att kandidera i riksdagsvalet framom landskapsvalet. Dubbelrollen som kommundirektör och landskapspolitiker är problematisk, säger han.

– När jag meddelade om min kandidatur i riksdagsvalet valde jag att inte ställa upp i landskapsvalet. De dubbla rollerna kan bli ett problem i förhandlingssituationer mellan landskapet och kommunerna. Det kan finnas situationer där man ska representera kommunen och samtidigt ha ett landskapsintresse. Jag ser att man lätt kan hamna i en jävssituation, säger han.

Ollikainen säger att det finns andra i hans kommun som kommer att kandidera i landskapsvalet.

–  Vi har en arbetsfördelning och jag kan påverka via andra kanaler än landskapsfull-
mäktige. Det kan uppstå situationer av jäv, men inte hela tiden, resonerar han.

– Samtidigt finns det ett intresse att lobba och påverka landskapet för den egna kommu-
nens del. Men det finns andra förtroendevalda som kan sköta den saken.

Inte för många stolar

Barbara Heinonen har jobbat både på kommunalnivå och i Ålands landskapsregering. Nu siktar hon på riksdagsvalet. Hennes filosofi är att man inte ska sitta på för många stolar, utan att man ska dela på makten.

– Du ska inte sitta i flera bolag samtidigt som du sitter i en stadsstyrelse, eftersom det
blir oklart vilken hatt du har på dig.

– Man ska sprida på makten. Jag tycker inte att riksdagsmän borde ställa upp i landskapsvalet. Men de gör ju det för att samla röster. säger Heinonen.

– Jag tänker närmast på hur mycket tid en förtroendevald behöver för de olika uppdra-
gen och till att hinna sätta sig in i olika frågor. De som nu sitter i landskapsstyrelsen på Åland har redan tillräckligt på sina bord.

Kommundirektör Vesa Huuskonen säger att han redan för två år sedan allvarligt övervägde att kandidera i landskapsvalet. Landskapsvalet har dock skjutits upp ett antal gånger och nu prövar han vingarna i riksdagsvalet i stället.

Men landskapsvalet intresserar honom fortfarande i fall valet blir av.

– Det kan vara bra för kommunen att ha en stark representant i landskapet. Landskapsfull-
mäktige ansvarar givetvis för landskapets ärenden, men i ett landskap bor det också kommuninvånare, säger han.

Matias Hildén säger att han i fall han blir invald i riksdagen kommer att avgå från kom-
mundirektörstjänsten.

– När en kommundirektör kandiderar i ett val kan det uppstå en del motsättningar, synergierna är inte de bästa. Men å andra sidan finns det heller ingenting dåligt i att kommundirektören kandiderar.

Intressekonflikt eller inte?

Av de kommundirektörer som svarat på enkäten kommer sju att ställa upp i ett eventuellt landskapsval, medan elva uppger att de är osäkra.

Största delen av dem som svarade representerar kommuner med 2 000 till 5 000 invånare (30 procent) och 5 000 till 10000 invånare (26 procent). Små kommuner med under 2000 invånare och stora kommuner med över 20 000 stod båda för 13 procent av de svarande.

Är det problematiskt för en kommundirektör att kandidera i landskapsvalet?

41 procent svarar ja, det är problematiskt för en kommundirektör att sitta i landskapsfullmäktige och samtidigt arbeta som kommundirektör. Majoriteten eller 59 procent ser däremot ingen intressekonflikt i att kommundirektören har uppdrag både i landskapet och kommunen.

Plock ur enkätvaren:

“Kommunerna ska enligt planerna frånskiljas allt som har med social- och hälsovården att göra så kommundirektörerna kommer inte att sitta på två stolar samtidigt. De besitter en stor kunskap om lokala förhållanden.”

”Skomakare bliv vid din läst”

“Man ska beakta att om man inte blir vald kan man av allmänheten bli märkt för de åsikter man framfört i valkampanjen. Det kan ligga en i fatet om man fortsätter som kommundirektör.”

“Finland är ett fritt land”

”Tidsanvändningen är en utmaning. Hur sköta kommundirektörsjobbet och samtidigt vara aktiv i landskapsfullmäktige?”

”Dubbelroll!”

“Kommunala tjänstemän borde ha en påverkningskanal gentemot tjänstemännen som förbereder besluten till de politiska organen i landskapet. Därför skulle det kännas märkligt om kommundirektören som ledande kommunal tjänsteman satt med ett politiskt mandat även i landskapsfullmäktige.”