"Missvisande uppgifter i utkastet till valfrihetslagen"
Konsekvensbedömningarna i lagutkastet till valfrihetslagen är gjorda utgående från att valfriheten skulle förverkligas långsammare än nu föreslås, skriver Yle. – Utlåtanderundan borde avbrytas, säger professor Jari Stenvall.
Regeringens mål har varit att införa valfriheten så att direktvalstjänsterna både på basnivå och utvidgad nivå tas i bruk senast år 2021. Den här tidtabellen framgår också ur det lagutkast om valfrihetslagen som kommunerna och andra som bäst skriver utlåtande om.
Yle skriver idag att konsekvensbedömningarna i lagutkastet ändå är skrivna enligt en långsammare tidtabell där direktvalstjänsterna på basnivå skulle tas i bruk 2021 och direktvalstjänsterna på utvidgad nivå 2023.
Kirsi Varhila, överdirektör vid Social- och hälsovårdsministeriet säger till Yle att konsekvensbedömningarna har gjorts utgående från en annan tidtabell än de som står i lagparagraferna.
I utkastet till lagförslaget står det inte vilka konsekvenserna blir om valfriheten tas i bruk enligt den snabbare nu föreslagna modellen, eftersom tjänstemännen inte hann uppdatera konsekvensbedömningarna, skriver Yle
På Kommunförbundet säger vice vd Hanna Tainio att uppgifterna kommer som en överraskning och att man inte var medveten om att konsekvensbedömningarna är skrivna enligt en långsammare tidtabell. Tainio anser att det här är viktig information som borde ha berättats till dem som skriver utlåtande om lagförslaget.
Jari Stenvall, professor i administrationsvetenskap vid Tammerfors universitet tycker att utlåtanderundan borde avbrytas.
– I annat fall ger de som skriver utlåtande sina synpunkter på något som inte kommer att kommer att bli verklighet utan kommer att förändras, säger Stenvall till Yle.
Om regeringen fortsätter utlåtanderundan som om inget hänt är hela reformens trovärdighet på spel, menar Stenvall.
Valfrihetsalgen är nu på utlåtanderunda och regeringen vill ha in utlåtandena senast 28 mars.
