Få vill låta 16-åringar rösta i kommunalval - Ingen förändring i sikte
Ska 16-åringar få rösta i kommunala val? Nej, svarar majoriteten av dem som deltagit i en enkät som Kommunförbundets har gjort. 62 procent vill inte sänka rösträttsåldern vid kommunalval till 16 år medan färre än var femte understöder en sänkning.
Understödet för att sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år är relativt litet i alla åldersklasser. Mest understöd får en sänkning av rösträttsåldern bland 40–49-åringar (25 procent). Av 18–29-åringarna understöder 23 procent en sänkning av åldersgränsen, medan 55 procent motsätter sig det. I åldersklassen över 70 år förhåller sig hela 72 procent negativt till en sänkning av rösträttsåldern.
Åsikterna om en sänkning av rösträttsåldern har förändrats endast en aning i positiv riktning under granskningsperioden 2015–2020. Andelen personer som stöder en sänkning har ökat med två procentenheter och är nu 18 procent.
I motsvarande mån har andelen personer som motsätter sig en sänkning av åldersgränsen sjunkit med tre procentenheter.
Andelen personer i åldersklassen 18–29 år som understöder en sänkning av rösträttsåldern har ökat med fem procentenheter sedan 2017 och motsvarar nu knappt en fjärdedel av respondenterna i den yngsta åldersklassen.
– Den nuvarande åldersgränsen på 18 år har gällt sedan år 1972. De som är yngre än så får tillträde till valurnorna endast vid församlingsval. En eventuell sänkning av rösträttsåldern har utretts flera gånger och har redan länge varit ett ständigt återkommande tema i samband med val. Ärendet har dock inte fått tillräckligt politiskt stöd och det finns fortfarande inga förändringar i sikte, konstaterar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Uppgifterna framgår av den enkät Kommunförbundet genomförde i maj–juni om kommuninvånarnas inställning till den egna kommunen och dess tjänster.
Enkäten besvarades av 10 812 kommuninvånare. Enkätens målgrupp var kommuninvånare från 43 kommuner i olika delar av landet.
