Enligt en färsk undersökning av Näringslivets forskningsinstitut Etla står social- och hälsovårdsreformens ambitiösa mål delvis i strid med varandra, och det gör också de åtgärder som hittills har föreslagits för att uppnå målen.

Enligt undersökningen har man inte just alls diskuterat de viktigaste elementen för en lyckad reform, nämligen styr- och incitamentsystemen samt social- och hälsovårdspersonalens engagemang i reformen. Målen att minska hälsoskillnaderna, förbättra kvaliteten på tjänsterna och minska kostnaderna blir motsägelsefulla om reformen inte medför en avsevärt större kostnadseffektivitet.

För att kostnadseffektiviteten ska öka måste de olika aktörerna i de områden som har ansvar för att ordna social- och hälsovårdstjänster arbeta för ett gemensamt mål. Utan nya styr- och incitamentsystem kommer målen knappast att kunna nås. Prestationsmätare och de incitament som hör till dem styr verksamheten också inom hälso- och sjukvården. Om mätarna är dåliga styr de emellertid beteendena i oönskad riktning och kan dessutom manipuleras.  Den splittrade forskningskunskapen och de utmaningar som är förknippade med prestationsbedömningar gör det svårt att skapa fungerande styr- och incitamentsystem, , konstateras det i undersökningen.

En enkät till yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som gjordes i februari 2016 i samband med undersökningen visar att man inte bör lägga alltför stor vikt vid ett motsatsförhållande mellan den privata och offentliga sektorn, trots valfriheten och konkurrensen. De som svarade på enkäten önskade att de delar i social- och hälsovårdssystemet som fungerar bra inte tappas bort i reformen och att vårdpersonalen får aktuell och korrekt information om hur reformen framskrider.

Syftet med undersökningen var att analysera social- och hälsovårdsreformens mål och medel ur olika synvinklar. Informationen har inhämtats från nationell och internationell forskningslitteratur, genom internationellt samarbete, från en omfattande enkät till producenter av social- och hälsovårdstjänster och genom att analysera kommunernas utlåtanden.

Undersökningen utfördes av Antti Kauhanen, Annu Kotiranta, Martti Kulvik, Jukka Lassila, Sirpa Maijanen, Marja Tähtinen och Tarmo Valkonen vid Näringslivets forskningsinstitut. Publikationen har utarbetats som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2014.

Social- och hälsovårdsreformen – mer, bättre och billigare? -rapport (på finska, pdf)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *