”En bra fråga är hur partierna ska nå politiskt intresserade invandrare”

- En bra fråga är hur man ska kunna nå ut mera effektivt till invandrare som är intresserade av att engagera sig politiskt, säger Korsholms kommuns integrationschef Johanna Björkman. - Vi bör bli bättre på att involvera och integrera, säger Nicklas Nygård, ordförande för Sfp:s kommunorganisation i Korsholm, angående bristen på kommunalvalskandidater av utländsk börd i den egna kommunen. Bild: Privat, Joakim Snickars

I vårens kommunalval sticker Korsholm ut i svenska Österbotten på en punkt. Kandidater med utländsk bakgrund lyser helt med sin frånvaro i den centralt belägna och vidsträckta landskommunen.

Inte en enda nominerad kandidat med invandrarbakgrund återfinns på de aktuella listorna i vårens kommunalval i Korsholm.

Därmed har kommunen med cirka 19 500 invånare en avvikande profil i svenska Österbotten. Jämförelsevis ställer klart mindre landsbygdskommuner och småstäder som Malax, Närpes och Nykarleby upp 4-5 utlandsbördiga kandidater vardera.

– Rekryteringen av kommunalvalskandidater sker via partiets lokalavdelningar. Vi måste helt enkelt arbeta på längre sikt i det här fallet. Vi bör överlag bli bättre på att integrera och involvera utländska personer och förhoppningsvis hitta kandidater till nästa val, kommenterar Nicklas Nygård, ordförande för Sfp:s kommunorganisation i Korsholm.

– Cirka 4,5 procent av invånarna i Korsholm har ett annat modersmål än svenska eller finska. Invandrarna är huvudsakligen bosatta i Smedsby-Böle-området. Det finns också en del gästarbetare runt om i kommunen. Hur intresserade dessa är av politik känner jag inte till.

– Det vore hur som helst jättebra att få med kandidater av utländsk börd i den lokala politiken, betonar Nygård.

Engagemang i det lokala föreningslivet är ofta en utmärkt språngbräda till politiskt engagemang. Ungdoms- och hembygdsföreningarna i Korsholm är vanligen renodlade angelägenheter för stambefolkningen.

– Inom lokala fotbolls- och idrottsföreningar kan det finnas en del utländska inslag, tillägger Nygård som också framhåller att förekomsten av någon pådrivande kraft, någon politiskt aktiv eldsjäl, inom invandrarkretsar kunde vara en underlättande och stimulerande faktor i sammanhanget.

200 flyktingar till Korsholm på tio år

Johanna Björkman, integrationschef på Korsholms kommun, framhåller att bristen på kommunalvalskandidater med invandrarbakgrund delvis kan förklaras med hänvisning till att den utländska befolkningens andel i Korsholm är låg procentuellt sett.

– Samtidigt är det synd att kommunalvalskandidater för denna målgrupp saknas.

– Integrationsarbetet i Korsholm fungerar överlag bra och vi erbjuder stöd och handledning till invandrare till vardags. Samarbete mellan olika aktörer i samhället är viktigt i integrationsprocessen.

– En bra fråga är hur partierna ska kunna nå ut mera effektivt till invandrare som är intresserade av att engagera sig politiskt, fortsätter Björkman.

– Några exakta uppgifter om valdeltagande bland invandrare i Korsholm har vi inte tillgång till. Vi brukar i varje fall förklara för de berörda vad de erhållna röstsedlarna och rösträtten innebär och hur det demokratiska systemet i Finland är uppbyggt.

Korsholms kommun har på senare tid tagit mot 200 flyktingar under tio år. Det handlar främst om nationaliteter som kongoleser, syrier, afghaner och ukrainare.

– Av dessa har cirka 150 valt att stanna kvar i Korsholm. Resten har valt att flytta till större orter. Sysselsättning och säkrad utkomst, social gemenskap och en trygg vardag är de huvudsakliga målen i vardagen för de flesta i denna grupp, säger Björkman.