Djup oenighet om vård- och landskapsreformen
Varför avslutar regeringen de vällyckade kommunala sysselsättningsförsöken, frågade Kommunförbundets VD Jari Koskinen när han öppnade partiledardebatten på Kommunmarknaden på onsdagen.
De regionala sysselsättningsförsöken har skapat 10 000 nya jobb för långtidsarbetslösa och svårt sysselsatta och sparat 11,5 miljoner euro av sysselsättninganslagen. På Kommunförbundet har man ingen förståelse för att regeringen i samband med budgetmanglingen beslöt att avsluta de regionala försöken.
Finansminister Petteri Orpo (Saml) och kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (Centern) hävdade att de ingalunda har agerat ”bromsklossar” i fråga om sysselsättningsförsöken utan hänvisade till ministerkollegan Jari Lindström (Blå) som har lovat att nya försök i de nya landskapsens tillväxttjänster kommer att ersätta de gamla.
Problemet är att de nya försöken inte kan starta innan de landskapslagar som nu ligger i riksdagen har trätt i kraft.
– Nu kör regeringen ner sysselsättningsförsöken innan landskapsreformen är klar, påpekade Li Andersson (VF).
SFP:s Anna-Maja Henriksson konstaterade att försök som ger goda resultat borde få en fortsättning.
– Jag är förvånad över att regeringen fattar beslut som strider mot regeringens egen målsättning om att öka sysselsättningsgraden.
Diskussionen bland partiledarna kom att kretsa kring vård- och landskapsreformen. Oppositionens representanter beskyllde regeringen för bland annat dålig beredning.
– Hade reformen förankrats parlamentariskt skulle läget vara ett helt annat nu, sade Li Andersson och fick medhåll av de övriga oppositionspartierna.
Enligt Petter Orpo verkar partierna vara överens om merparten av innehållet i vård- och landskapsreformen.
– Vi är oense om endast två saker: valfriheten och landskapens beskattningsrätt. Vad gäller beskattningsrätten har regeringen lovat att utreda frågan grundligt. Återstår så valfriheten. Är det verkligen värt att fälla reformen på grund valfriheten, som bara är en liten del av en stor reform, frågade han med adress till oppositionen.
Orpo fick förstås mothugg.
– Valfriheten är ingen liten del, replikerade Andersson.
Gör om och gör rätt, uppmanade Antti Rinne, Socialdemokraterna.
– Det går ännu att rädda reformen om regeringen går med på en ny parlamentarisk beredning, menade Rinne. Om regeringen låtit bli att lägga in 18 nya landskap och valfriheten i det ursprungliga förslaget hade vi förverkligat reformen redan för ett år sedan, sa Rinne.
Henriksson vill veta varför socialvården blir effektivare och bättre på landskapsnivå.
– Det finns ingen orsak för stora städer som Helsingfors och Tammerfors att flytta över sin åldringsvård till ett landskap, påpekade hon.
Hon fick medhåll av De grönas representant Sanna Vesikansa, biträdande borgmästare i Helsingfors
– Samtliga hälsovårdscentraler i Helsingfors erbjuder idag missbrukar- och mentalvårdstjänster. Vårdreformen innebär att den här typen av tjänster försvinner från HVC-mottagningarna. Man slår sönder en fungerande modell och tar samtidigt ett jättekliv bakåt i utvecklingen, påpekade hon.
– Dra inte alla landskap och kommuner över en kam. Nyland behöver helt klart en annan lösning, påpekade Henriksson.
