De sex största städerna kräver timeout i reformerna

15.6.2017

 De stora städerna har förbisetts i vård- och landskapsreformen. Därför kräver Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg och Åbo timeout i beredningen i ett gemensamt ställningstagande undertecknat av stadsdirektörerna och borgmästarna.  

De stora städerna och områdena kring städerna växer hela tiden. De sex största städerna är till invånarantalet större än största delen av de kommande landskapen, skriver de sex största städerna i sitt ställningstagande.

– I beredningen av vård- och landskapsreformen har man inte på något vis bedömt hur reformen påverkar städerna eller invånarna, och därmed inte heller hur Finlands konkurrenskraft och alla finländares välmående påverkas, står det i ställningstagandet.

Reformen behandlas för närvarande i riksdagen, men beredningen pågår fortfarande, skriver stadsdirektörerna.

Enligt städerna är det viktigt att vård- och landskapsreformen lyckas. Därför ser städerna att övergångsperioden måste vara tillräckligt lång och att reformerna inte ska hastas igenom. I reformerna borde man också ta till vara det kunnande som finns på kommunfältet och höra sakkunniga.

Valfrihetsmodellen får också kritik och städerna förstår inte hur det är tänkt att den minskade kostnadsökningen på tre miljarder ska uppnås.

– Däremot kan vi på kort sikt vänta oss att vårdkostnaderna kommer att stiga.

De stora städerna vill ha möjlighet att själva ta hand om de uppgifter som inte hör till social- och hälsovården och som nu planeras att flyttas över till landskapen.

– Målet är  att en instans, som är nära invånarna, har ansvaret för att organisera tjänsterna. Det är motiverat att de stora städerna har hand om mångsidiga sysselsättningstjänster, integration av invandring och samarbete med företag. De stora städerna ansvarar redan idag för de här tjänsterna, påpekar städerna.

”Reaktionerna fördröjda men inte överraskande”

De stora städernas utspel kommer inte överraskande för den som följt processen, säger kommunforskaren Siv Sandberg.

Siv Sandberg är kommunforskare vid Åbo Akademi. (Foto: Mattias Lindroth)

– Landskapsreformen inskränker de stora städernas handlingsutrymme, samtidigt som den är en lättnad för många mindre kommuner, säger Sandberg.

– De stora städerna, liksom många andra, missbedömde förmodligen allvaret i reformplanerna i början. Den högljudda kritiken kommer med lång fördröjning, även om den förstås varit synlig för alla som ser kommunerna på nära håll.

Att utspelet kommer just nu ser hon inte som någon slump. Sandberg nämner tre orsaker till att städerna ryter till just nu: 1) det närmar sig skarpt läge i riksdagens beslutsprocess, 2) Jan Vapaavuori har tydligt artikulerat det många muttrat i kulisserna, 3) Samlingspartiets relativa tyngd i regeringen har ökat.

Sandberg säger också att regeringen och reformberedningen förhållit sig ovanligt kallsinnigt till alla avvikelser från den modell man valt. Gäller storstädernas ställning, men också t.ex. tvåspråkigheten.

 

Läs också: Vapaavuori: Social- och hälsovården kan flyttas till landskapen – inget annat

Ställningstagandet i sin helhet (på finska) 

Artikeln uppdaterad med Sandbergs kommentar 15.6 kl. 13.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här