”Behovet att förbättra vägarna försvinner inte”
Regeringen har lovat att satsa 600 miljoner euro för att underhålla vägnätet i Finland. I Egentliga Finlands NMT-central välkomnar man tilläggspengarna.
– Vi vet inte ännu hur stora summor det handlar om för Egentliga Finland och Satakunda vars vägnät vi sköter, säger Matti Vehviläinen som är chef för trafik och infrastruktur vid Egentliga Finlands NMT-central.
I år används 34 miljoner euro för att underhålla vägar och broar i Egentliga Finland. Vehviläinen spekulerar att regeringens tillägg skulle innebära ett tillägg på 10 miljoner euro. Eftersom summan som regeringen lovat innefattar underhåll av alla former av trafiknät tar också bland annat järnvägarna sin andel av kakan.
Riksdagsledamot Li Andersson (VF) vill att tilläggsbudgeten ska användas för att förbättra riksväg åtta som är en viktig led för näringslivet.
– Tillägget är inte så mycket pengar, men jag hoppas att det skulle finnas pengar för att planera en ny snabbare järnväg mellan Åbo och Helsingfors, säger Andersson.
Andersson vill att dessa två projekt ska prioriseras, men att pengarna också ska räcka för att underhålla vägar i skärgården.
– Pengarna ska fördelas jämlikt för underhållet av befintliga vägar, säger Andersson.
Trafikmängden bestämmer hur reparationer prioriteras
Vid NMT-centralen berättar Matti Vehviläinen att för tillfället prioriteras vägar med mest trafik. Han hoppas att tilläggsbudgeten ger en möjlighet att sköta bättre om vägar med medelstor trafik. Han vill också satsa pengar på några vägsträckor som är i mycket dåligt skick bland småvägarna.
– De medeltrafikerade vägarna är mycket viktiga för näringslivet och persontransporten, men de är i sämre skick än huvudlederna, säger Vehviläinen.
Vägarna med medelstor trafik är i behov av att rustas upp ordentligt, vilket också gäller för livligt trafikerade leder. För tillfället lägger man oftast bara tunna lager asfalt eller återvinner det befintliga materialet för att reparera spårbildning. Det som egentligen borde göras med jämna mellanrum är att lägga ett tjockt lager asfalt och vid behov också förbättra väggrunden. Enligt Vehviläinen är det dåligt för vägstrukturen att utnyttja återvinningsmetoder flera än två gånger.
– Med en större budget kan vi göra flera ordentliga förbättringar på vägarna. Dessutom skulle vi också kunna prioritera medeltrafikerade vägar bättre, säger Vehviläinen.
Daniel Lindroos är transportföretagare på Kimitoön. Han kör för det mesta i södra Finland. Lindroos har inte sett några förbättringar i vägnätet på en lång tid.
– Det är viktigt att det dagliga underhållet sköts så att de befintliga vägarna hålls farbara, säger Lindroos.
Lindroos menar att det är mer ändamålsenligt att sköta om de nuvarande vägarna än att bygga nya.
Riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP) skulle vilja se att också små vägar skulle få sin andel av kakan.
– Behovet att förbättra vägarna försvinner inte. Det gäller främst landsbygden och skärgården. De små vägarna är livsviktiga för ortsborna och företagen, säger Wallin.
Wallin berättade att han var och åkte Vestlaxvägen på Kimitoön med en lastbil med avancerad luftfjädring och han beskriver att upplevelsen var omtumlande och omskakande.
– Det finns många vägar som är i liknande skick i skärgården och man får inte glömma att dessa vägar också behöver skötas om, säger Wallin.
Wallin vill också värna om Skärgårdsvägen till Pargas. Wallin skulle vilja se en cykelväg byggas från Pörtsvik mot Nagu.
Dyra reparationer av broar väntar
Vehviläinen är oroad över broarnas skick i Egentliga Finland. Broarna i landskapet är i sämsta skicket i hela landet. Av de broar som är i dåligt skick finns hela tjugo procent i Egentliga Finland, medan endast tolv procent av Finlands broar finns i landskapet.
– Jag hoppas att det beaktas då pengarna för underhåll delas ut. Det borde inte få vara så att ett landskap har proportionellt sett fler dåliga broar än resten av landet, säger Vehviläinen.
Lindroos är också missnöjd med att broarna är i dåligt skick. I och med att lastbilar får ha en högre maxvikt än förr, har många broar fått viktbegränsningar. Maxvikten ökade från 60 till 76 ton år 2013.
– Det kan handla om tiotals kilometer omväg per last när alla broar inte går att använda, säger Lindroos.
I Egentliga Finland steg antalet viktbegränsade broar från 13 till 86 då viktbegränsningarna för fordonen ändrades.
– Det kostar mera för alla när vi inte kan köra med fullt last. Någon måste betala för att vi kör med halvfulla last eller kör långa omvägar, säger Lindroos.
Vehviläinen påminner om att broar är dyra att restaurera. Av den förväntade potten på tio miljoner skulle cirka tre miljoner användas för broarnas underhåll.
– På 2020-talet måste vi bygga om flera stora broar. De är delvis så dyra projekt att de budgeteras skilt i statens budget. Bland annat Rävsundsbron måste restaureras snart, säger Vehviläinen.
