Arbetslivet ska återspegla samhällsstukturen
– Det största felet ledningen i näringslivet gör är att de rekryterar folk som påminner om dem själva. Arbetslivet och personalen ska spegla samhällsstrukturen så väl som möjligt säger Christoph Vizthum, vd för Fazer, under Folktingets paneldiskussion om integration och sysselsättning under Suomiareena.
Att sysselsättning är en viktig pusselbit för lyckad integration är samtliga i Folktingets panel under torsdagen på Suomiareena överens om. På Fazer har man medvetet gått inför för att medarbetarna ska spegla det finska samhället och då har invandrarna också sin givna plats i företaget vilket uppskattas av panelisterna.
Milischia Rezai, politiskt sakkunnig på Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet i Sveige, säger ändå att hon förstår att företag inte alltid är så intresserade av att tänka på nya sätt och ta risker.
– Jag kan förstå att man tänker att man väljer det bekanta framom det obekanta. Men om vi är ute efter att trygga välfärden i Norden så ser jag ändå inga argument för att låta människor med invandrarbakgrund som verkligen vill arbeta vänta på att få jobba.
Eva Biaudet, riksdagsledamot (sfp), lyfter fram att det inte bara är inom företagsvärlden som det är bra om medarbetarna speglar samhällsstrukturen.
– Minst lika viktigt skulle det vara inom den offentliga sektorn och t.ex. bland polisen. Det som däremot kan sätta käppar i hjulen är orimliga krav som ställs på den personen som ska anställas. Det kanske t.ex. inte är så ändamålsenligt att en städare kan uttrycka sig perfekt i både tal och skrift på finska och svenska.
Lär sig språk genom arbetet
Veronica Kalhori, riksdagsassistent, kom till Finland till Korsholm år 1999 och har integrerats på svenska. Hon säger att hon tycker integrationen på svenska fungerat väldigt bra och att hon aldrig suttit här idag med utbildning och arbete om det inte vore för det stöd hon fick under processen.
Samtidigt menar Kalhori att kraven på språk i dag är hårdare än tidigare.
– Förut kunde man bra klara sig på engelska, men idag kräver nästan alla arbeten att man behrksar perfekt finska. Flera av mina vänner har därför varit tvungna att söka sig utomlands.
Liselott Sundbäck, svensk invandrarkoordinator vid Kommunförbundet säger att hon tror vi är bättre på att skapa delaktighet i Svenskfinland och att det därför kan kännas lättare att integreras och bli en del av det finländska samhället på svenska.
– Om man tänker på sysselsättning är det kanske bättre att kunna finska, men vi är i Svenskfinland väldigt bra på att skapa nätverk, har aktiv föreningsverksamhet o.s.v. som gör att man lätt känner sig som en del av samhället.
Panelen lyfter också fram att språkinlärningen också fungerar bäst då man kommer ut i arbetslivet och får öva sig på att prata ett nytt språk. Sundbäck välkomnar Vizthums tankar om att företagen ska spegla samhällstrukturen, men undrar på vems anvar det är att skapa mångfald på arbetsplatserna och hur man på Fazer ställer sig till språkinlärning på jobbet.
– Jag kan bara tala för egen del, men vi ser positivt på språkinlärning på jobbet. Gällande mångfalden kommer det nog i första hand från företagsledningen, men vi börjar också se att det finns ett tryck inifrån organisationen. Våra medarbetare förväntar sig att vi ska vara en mångfaldig arbetsplats, svarar Vizthum.
