Enkät: Större kommuner klagar på resursbrist i vård- och landskapsreformen

Möten, utredningar och resekostnader. Arbetet med att förbereda vård- och landskapsreformen och de nya landskapen kräver en hel del av kommunerna, men vad det betyder i tid och pengar är svårt att uppskatta. Framför allt de större kommunerna klagar på resursbrist.

Det är inte lätt för kommunerna att uppskatta hur mycket pengar och arbetstid som går åt till att förbereda vård- och landskapsreformen och de nya landskapen, visar en enkät som Kommuntorget och Kuntalehti gjort. Större kommuner upplever i högre grad än mindre att de inte har tillräckligt med resurser för förändringsarbetet.

Av de 81 kommuner som svarade på Kommuntorgets och Kuntalehtis enkät i februari uppskattar 38 stycken att kommunen har reserverat tillräckligt med resurser för att förbereda de nya landskapen. 31 svarade däremot nej på samma fråga och nio kunde inte ta ställning

Sett till kommunernas storlek fanns det stora skillnader. Bland de större kommunerna och städerna ansåg en klar majoritet att de inte har tillräckligt med resurser för förändringsarbetet.

Har det reserverats tillräckligt med resurser för det förberedande arbetet för de kommande landskapen i er kommun?

Ju mindre kommun, desto mindre extra kostnader räknar man med. Över 50 kommuner uppskattar tilläggskostnader på högst 50 000 euro i år. Några av de större kommunerna och städerna uppskattade däremot tilläggskostnader på flera hundratusen euro.

I de öppna svaren kan man läsa att de flesta kommuner tampas med en stor ovisshet om framtiden. Många kommuner säger att det är omöjligt att uppskatta exakt hur mycket pengar och personresurser reformerna kräver.

I en del kommuner är det förberedande arbetet å andra sidan redan så gott som gjort. I de kommuner som social- och hälsovården idag sköts av samkommuner är behovet av förberedande arbete överlag mindre. I andra kommuner har man däremot hela arbetet framför sig.

Grovt taget ser det inte ut som att kommunerna sätter stora personresurser på reformerna. I några av de större kommunerna uppskattar man att det förberedande arbetet kräver 30-35 personarbetsår, men i de flesta kommunerna uppskattar man personarbetsåren till betydligt färre. Sett till hela personalen svarar över 50 kommuner att det rör sig om en procent eller mindre av hela personalstyrkan. Några kommuner tror att andelen kommer att öka till 5-15 procent av personalresurserna.

Bevis på bristfällig beredning

Enligt Kari Nenonen, stadsdirektör i Vanda är diskussionen om vem som bär ansvaret för det förberedande arbetet och kostnaderna ett bevis på hur bristfällig lagberedningen varit.

– Situationen är speciell. Då lagar bereds och tas i bruk brukar staten reservera resurser för det.

Enligt Nenonen är det ett stort problem att landskapen vädjar om hjälp från kommunerna för ett förberedande arbete där kommunerna går miste om social- och hälsovården.

– Inte har vi resurser för det. Våra människor är upptagna med sitt eget arbete. Inte kan vi betala löner för arbete som görs för annan organisation, säger Nenonen.

Med knappt 2 800 invånare är Lappträsk i Nyland ett bra exempel på en liten kommun som kämpar med tidsbrist.

Tiina Heikka är kommundirektör i Lappträsk.

– Det är en så förskräckligt stor organisationsförändring att jag inte vet vem som lyckas driva igenom den. Säkert finns det de som försöker delegera allt arbete till någon annan, säger kommundirektör Tiina Heikka.

Enligt Heikka kräver olika möten och förfrågningar redan nu mycket arbetstid.

– Det går ju inte att flytta och omorganisera uppgifter och verksamhet utan att kommunerna deltar. Det här är ett enormt jobb. I Lappträsk märker man av extra arbetet t.ex. på att Nylands förbund ber om olika uppgifter.

– Det tog ganska länge och många var inblandade när vi räknade ut hur mycket pengar, personer och annat som ska flyttas. Är det faktiskt kommunens uppgift att lägga ner sin egen verksamhet?

Heikka tycker inte att kommunerna ska göra förberedande arbete gratis.

– Vård- och landskapsreformen kommer, men vem städar upp efteråt? undrar Heikka.

Plock ur de öppna svaren*:

Liten kommun, små resurser.
I Norra Karelen är största delen av jobbet redan gjort i och med Siun sote (samkommun)
Siun sote har redan gjorts med tanke på vårdreformen. Dit har gått förskräckligt mycket tid och pengar. Allt nytt görs nu med kommunens pengar (sjukvårdsdistrikten, landskapsförbunden, kommunerna). Situationen är outhärlig eftersom det är statens projekt.
Vi blir tvungna att använda oss av köptjänster.
Ofattbart. Allt det här rinner antagligen ut i sanden igen.
Kommunerna har inte informerats tillräckligt om vad som väntas av dem gällande kostnaderna.
Det är som om man bad den som ska bli avrättad om hen kan tänka sig betala bödeln.
Vi deltar i det förberedande arbetet så gott det går.
Det är underligt att man skickar kostnader till kommunen som inte alls hör dit.
Motto: vi gör mer och klagar mindre
Allt är på hälft och ingen har helhetsuppfattning om storleksklassen eller antalet euro.