Är botten nådd? Regeringen känner av ett sjunkande väljarstöd – Vänsterförbundet hack i häl på Sannfinländarna
Kommunalvalet gick åt pipan och just nu ser det dystert ut även inför riksdagsvalet våren 2027. Regeringsansvaret tynger, säger finansminister Riikka Purra. Lehtikuva, Fanni Uusitalo
Missnöjet med regeringen växer och det är särskilt ett parti som känner av en sjunkande popularitet.
Text Antti Kähkönen / Suomen vaalidata, Kommuntorget Grafik Suomen vaalidatapalvelu
Enligt Helsingin Sanomats senaste mätning har stödet för regeringspartierna sjunkit till 37,8 procent medan oppositionen nu ligger på 59,8 procent.
Regeringspartiernas popularitet har minskat kontinuerligt sedan februari 2024 då regeringens och oppositionens stöd senast var lika högt.
Särskilt Sannfinländarnas nedgång är kraftig. I den senaste mätningen uppgav endast var tionde respondent att de stödde partiet jämfört med en femtedel av rösterna i riksdagsvalet 2023. Så stödet halverats på två år kan man tro att botten är nådd – men så är inte nödvändigtvis fallet.
Stödet för nuvarande regeringspartier var lägst under statsminister Juha Sipiläs tid i april-maj 2016, det vill säga 33,6 procent – regeringsansvaret tyngde även då ner Sannfinländarna. Väljarstödet för partiet var lägst i slutet av 2017 då det sjönk under sju procent. Även om det ännu är en bit kvar till så låga siffror växer missnöjet med partiets utveckling och, oundvikligen, även dess nuvarande ledning. Riikka Purra utmanas av den tidigare den tidigare partisekreteraren Arto Luukkanen. Även om Luukkanens chanser att störta Purra är små kan ett något starkare stöd i ordförandevalet leda till ökad oro inom partiet.
Enligt mätningen i HS skulle Sannfinländarna förlora 25 mandat – mer än hälften av de 46 platser de vann i riksdagsvalet 2023. Enligt YLE:s senaste mätning i början av maj skulle partiet förlora ytterligare en plats. Då över hälften av partiets riksdagsgrupp hotar att försvinna börjar säkert många förtroendevalda att känna pressen.
Med nuvarande siffror skulle SDP få 56 mandat (+13), och ligga 15 platser före det näst största partiet, Samlingspartiet, som skulle förlora sju platser och hamna på 41. Centerpartiet skulle göra ett rejält hopp med 12 fler mandat och totalt 35 platser. Vänsterförbundet skulle ta åtta platser och ligga hack i häl på Sannfinländarna (21 mandat, -25). De Gröna skulle växa måttligt till 15 mandat (+2). SFP (8, -1) och KD (4, -1) skulle förlora varsin plats, liksom Rörelse Nu, som skulle förlora sitt enda mandat.
Samlingspartiets och Sannfinländarnas färg skulle helt försvinna från valkretskartan: endast SDP och Centerpartiet skulle vinna valkretsar med nuvarande siffror. En koalition där dessa bildar stommen är därför mycket trolig i nästa regering.
Så modellerades valresultatet
Resultatet av riksdagsvalet 2023 modellerades om baserat på YLE:s opinionsundersökning från 8 maj, utförd av Taloustutkimus. I modellen justerades partiernas nationella stöd från förra riksdagsvalet med skillnaden mellan den senaste opinionsundersökningen och valresultatet. Denna förändring antas ske lika över hela landet.
Partierna och övriga kandidater antas ställa upp i samma valkretsar som i förra valet. Kandidaterna antas dock inte nödvändigtvis vara samma, varför endast varje kandidatlists totala stöd räknas om.
Kandidatlistornas understöd som modifierats med skillnaden av senaste opinionsmätnigen och valresultatet omvandlas till rösttal, från vilka nya jämförelsetal beräknas. Baserat på dessa bestäms antalet mandat för varje lista i varje kommun och välfärdsregion.
Då valresultatet 2023 modelleras enligt nyt gallupsiffror bibehålls valförbunden, även om de i verkligheten alltid förhandlas om lokalt inför varje val. Trots osäkerheten på lokal nivå ger denna modellering en god uppfattning om vilka maktförhållanden som skulle råda i Finlands riksdag om riksdagsvalen hölls nu.
