Antalet utländska röstberättigade ökar - se hur många nyfinländare som får rösta i din kommun
Valsöndagen närmar sig. Bild: Museiverket, Matti-Kilponen
Huvudstadsregionen utmärker sig med en hög andel utländska väljare, enligt Justitieministeriet. Andelen utländska röstberättigade är störst i Vanda med nästan 16 procent.
Text Antti Kähkönen / Suomen vaalidatapalvelu Grafik KRUT och Suomen Vaalidatapalvelu
I Esbo och Helsingfors är mer än en av tio röstberättigade utländsk medborgare. Även Närpes, som också sticker ut i bland kommunerna i Österbotten, har en andel nyfinska väljare på 14 procent.
Förenklat uttryckt är alla som fyllt 18 år och med hemort i kommunen röstberättigade i kommun- och regionval.
Skillnaderna mellan kommunerna när det gäller nyfinländska röstberättigade är stora. Då talar vi om sådana 18 år fyllda personer som bor i kommunen men inte ännu har finskt medborgarskap. Deras andel är hög särskilt i de mest folkrika kommunerna men även längs kusten och i det nordligaste Lappland.
Totalt finns det redan över en kvarts miljon nyfinländska röstberättigade.
När antalet utlänningar år 1990 var omkring 40 000 är antalet nu cirka en halv miljon om man räknar med både den första generationens utlandsfödda och den andra generationens invandrare, det vill säga de som är födda här.
Till mitten av det första årtiondet av 00-talet var befolkningstillväxten bland personer med utländsk bakgrund långsam, men därefter har den accelererat. I kommunvalen fick icke-finska medborgare rösta för första gången år 1992, och därefter har antalet röstberättigade utan finskt medborgarskap ökat avsevärt.
Röstberättigade med utländsk bakgrund är ändå mycket geografiskt koncentrerade. Hälften av dem bor i de fem kommunerna där andelen utländska röstberättigade är över 10 procent, och två tredjedelar i de 27 kommunerna där deras andel överstiger 5 procent.
Kervo bland de fem främsta
Det finns 27 kommuner där andelen nyfinländska röstberättigade överstiger en av tjugo, vilket är färre än var tionde kommun. I dessa kommuner bor det dock totalt 1,8 miljoner personer, vilket utgör 39 procent av alla röstberättigade.
I de kommuner som utgör topp fem (Vanda, Esbo, Närpes, Helsingfors och Kervo) är mer än en av tio röstberättigad utländsk. Nyfinländska väljare finns i varje kommun – även i Luhanka (vars föråldrade svenska namn är Luhango) och Merijärvi som bägge har tre röstberättigade personer utan medborgarskap. Endast 22 kommuner, alltså åtta procent av alla, har en andel utländska röstberättigade som understiger en av hundra.
Integrationen av invandrare kan ses genom deras deltagande i beslut som gäller samhället. Här presterar inte Finland lika bra som de nordiska jämförelseländerna där valdeltagandet är högre. Till en del beror detta på hur kandidatlistorna är sammansatta. På inget partis kandidatlista finns en andel invandrarkandidater som motsvarar deras andel bland de röstberättigade.
Fakta om rösträtten
Genomförandet av val regleras i vallagen. I lagens 2 § finns de allmänna bestämmelserna om rösträtten i andra val än kommun- och regionval. Enligt denna paragraf har en finsk medborgare rösträtt vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval, förutsatt att denne senast på valdagen har fyllt 18 år.
Vid EU-val har även medborgare från andra EU-länder rösträtt, om de har hemort i Finland. Även personer som är anställda av EU eller en internationell organisation, samt deras familjemedlemmar, har rösträtt under liknande förutsättningar.
Till skillnad från andra val regleras rösträtten vid regionval i lagen om välfärdsområden och vid kommunval i grundlagen samt i kommunallagen. Enligt 14 § i grundlagen har inte bara finska medborgare rösträtt i kommunval, utan även utländska personer som är stadigvarande bosatta i Finland. Detta förtydligas i kapitel 5 i kommunallagen, där rätten till medborgarinflytande regleras. Enligt 5 kap. 20 § har en person som är medborgare i Finland eller ett annat EU-medlemsland, Island eller Norge, rösträtt i kommunval, förutsatt att denne senast på valdagen har fyllt 18 år.
